Många har, liksom vi, en bokhög jämte sängen, i en hylla på jobbet eller kanske en lista i paddan med titlar och böcker som bara väntar på att få bli lästa. Tiden är ofta knapp under terminerna och annat behöver prioriteras. Sommaren brukar dock innebära, i alla fall för en del av oss, mer tid för läsning och mer tid att låta reflektioner få plats.
För fjärde sommaren i rad recenserar vi och några gästbloggare aktuella böcker. Hoppas du kommer bli inspirerad och hitta dina guldkorn under sommaren. Här kommer bokrecension nummer tre. /Karin & Lotta
En plats för mig – praktik och arbete i församlingsarbetet av David Qviström, Charlotte Engel och Cecilia Nahnfeldt, utgiven på Verbums förlag 2016.
Västerås stift har sedan länge engagerat sig i frågor som rör sig om kyrka och välfärd. Anders Hagman, stiftskonsulent på Västerås stift, är initiativtagare och ledare för socialfondsprojektet ”Aktör för välfärd” som också är bakgrunden till denna bok. Under 2012-2014 undersöktes möjligheterna att starta upp sociala företag eller andra typer av arbetslöshetsprojekt runt om i stiftets församlingar. De församlingar som var öppna för detta rustades med utbildning och annat som behövdes för att själva kunna gå vidare. Detta var ett så kallat socialfondsprojekt som finansierades av EU-bidrag. Under och efter projektet startades en hel del projekt och verksamheter och den här boken vill visa på några goda exempel på detta.
Journalisten David Qviström och fotografen Johannes Frandsen har mött ett antal utvalda personer med olika bakgrund som på olika sätt hittat fram till kyrkans arbetsintegrerande verksamhet, fått en plats och hittat en ny mening i sitt liv. De har alla delgett sina berättelser och David och Johannes låter oss få ta del av dem på ett nära och mänskligt sätt. De har gjort ett reportage om St Mary – butik och skaparverkstad, som är ett arbetsintegrerande socialt företag i Lindesberg och en del av det diakonala arbetet i Linde bergslags församling. I kapitlet ”Trösklar av omöjlighet” ges exempel på hur vi kan ge hjälp till självhjälp i vårt internationella arbete genom att ge en ko till de utslagna i Tanzania mot att de själva skänker den första kvigkalven till en annan fattig som inget har. Och på så sätt skapas en slags kedjediakoni. Denna typ av hjälp behövs även i Sverige även om det inte då handlar om att skänka en ko…
Kapitlen varvas med avsnitt med statistik och arbetsmarknadspolitisk fakta.
I slutet av boken får Charlotte Engel, teol dr och diakon vid Ersta Sköndal högskola, utrymme för ett par för vår kyrka nyttiga ifrågasättanden och Cecilia Nahnfeldt forskningschef vid kyrkokansliet i Uppsala gör en djupdykning i hur detta bottnar och stämmer så väl i vår kyrkas teologi.
Jag tyckte mycket om den här boken! Den är lättläst och andas framtidshopp. Den här kommer jag att ha i min hylla för att sätta i handen på den som är nyfiken på arbetsintegrerande diakonala verksamheter, eller bara nyfiken på hur vi kan arbeta diakonalt. Jag vill också ge den som ett tips till dem som står i startgroparna för att arbeta mer med att integrera människor som står utanför arbetsmarknaden i kyrkans verksamheter, alternativt starta nytt för att ge plats. En bra bok att dela ut till beslutsfattare för att ge goda exempel! Inte minst för att den är väldigt balanserad med goda exempel från arbete med människor med funktionshinder, långtidssjukskrivna, ensamkommande och integration och människor som lider av ensamhet och utanförskap. Och att det ges utrymme för ett ifrågasättande av Charlotte Engel i sitt kapitel ”Sköra människor och den kyrkliga verkligheten” där hon helt enkelt ställer frågan – har vi plats i kyrkan för den utsatta marginaliserade människan när vi inte ens kan ta hand om oss själva? Hon pekar där på kända allmänna brister i kyrkans arbetsmiljö. Trots det lyfter hon även fram det stora mervärdet med att ha sin anpassade anställning i kyrkan. Cecilia Nahnfeldt delar slutligen sina tankar utifrån sin profession omkring att släppa in människor i kyrkan som inte platsar någon annanstans. När jag själv personligen har arbetat med att dra igång arbetsintegrerande projekt i min församling och behövt tala för mina idéer bland mina kyrkliga kollegor och beslutsfattare, har jag saknat just en sådan reflektion att hämta stöd hos.
Boken inspirerar, ger hopp, visar på möjligheter och ifrågasätter. Läs den!
Recensent: Sara Carlsson, diakon. Läs gärna Saras tidigare inlägg på bloggen om att arbeta med sociala företag
Lämna ett svar