Varje sommar brukar vi på diakonibloggen.com tipsa om nya böcker som berör det diakonala området, så även i år. Följ med oss under sommaren och få boktips som du kan inspireras av.
Tack alla som delat tid och tankar och recenserat böcker!
Ett annat rike – ickevåldets väg i vår tid. av Annika Spalde, Argument Förlag 2018.
Jag läser boken två gånger. Första gången, i början av sommaren, längtar jag efter konkreta sätt att möta min omgivning, utan att spä på konflikter och motsättningar. Jag söker efter verktyg för civilt motstånd som leder in på en fredlig väg. När boken är slut, känner jag mig besviken. Vad fick jag med mig? Jag minns komplicerade teologiska resonemang, som jag inte förstod så mycket av.
Andra gången har det blivit augusti. Jag ger boken en chans till. Så ser jag meningen ”Att utsträcka sin medkänsla också till dem man har svårt för, att ifrågasätta sina fördomar om andra grupper, det blir ett konkret sätt att närma sig Gud, samtidigt som man praktiserar ickevåld”.
Boken ger en bild av våldet som en slags religion, det frälsande våldet mot de onda och om vår långa historia som de facto har bestått av fredliga samhällen. Annika Spalde skriver om härskarsystem, här liksom på många andra ställen i boken starkt influerad av Walter Wink (amerikansk teolog, 1935–2012) i allt från nära relationer till hur vissa nationer härskar över andra nationer.
Våldet i Bibeln som ofta kan göra mig uppgiven berörs. Spalde menar att våldet i Bibeln är explicit eftersom det inte är en mytisk bok – Bibeln beskriver verkligheten. Det är naturligtvis väldigt upprörande, men ändock sant. Dessutom hanteras syndabocksvåldet, det vill säga att någon offras för att ta på sig skulden. När Jesus offras vänder Gud på hela den här traditionen – det är inte det onda som försakas utan Gud själv som dödas. Därigenom visas att syndabocksvåldet inte håller i längden. Dessutom kommer inte Jesus tillbaka för att hämnas. Våldsspiralen är bruten.
Jesus protest mot dem med makt provocerade något oerhört, men varför? Jag associerar till Mahatma Gandhi och icke-våldsagernsfen. Det är som att vi alla har lärt oss att våld ska med våld hanteras, och när någon går ickevåldets väg blir förvirringen stor. Provokationen enorm.
Avslutningsvis handlar boken om ett liv i korsets tecken. Vad innebär det att kristna idag har ett tortyrredskap som sin främsta symbol? På vilket sätt har Jesus död tolkats som att Gud tillåter lidande, även för oss andra? Författaren vänder och vrider på den de olika teologiska tolkningarna av detta. Vad betyder ett liv i korsets tecken i praktiken? Spalde belyser olika perspektiv och som alltid börjar det hos oss själva. Att bejaka sina egna mörka sidor, att välja förlåtelse och ställa sig bredvid de offer som härskarsystemen skadar.
Så slår det mig att de praktiska verktygen har jag kanske redan med mig från mitt uppdrag som föreläsare. Istället blir gåvan från boken hur det teologiska ramverket för ickevåld ser ut. Du kanske redan har de teologiska tankarna och har nytta av de mer praktiska förhållningssätten – boken innehåller nämligen båda delarna.
Jag tar med mig den ständiga lärdomen att det faktiskt alltid börjar i mig själv. Ickevåld som strategi är snällhet mot mig själv och att utmana mina egna tankar. Dessutom lär jag mig att livssituationen säger mycket om hur en bok tas emot. Åtminstone för mig, vilket innebär att jag med all säkerhet kommer att återkomma till den här boken.
Läs gärna den här boken – och läs den flera gånger!
Lämna ett svar