”…men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor.” (Rom 8:20b-22)
Det här uttryckte Paulus för nästan 2000 år sedan. Och idag, med all vår teknologi, all vår kunskap, efter alla våra erfarenheter och alla våra misstag, kan vi bara hålla med. Skapelsen ropar, och vad gör vi…?
Det allra första uppdrag människan fick av Gud var att ta hand om skapelsen. Så att kyrkan engagerar sig i miljöfrågor torde knappast behöva röna motstånd. Kyrkan borde gå i spetsen och vara på tå när det gäller engagemang för klimat och miljö.
Med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri! När vi i höst lyfter det angelägna temat klimat och miljö på diakonibloggen.com vill vi göra det med hoppet för ögonen och lyfta möjligheterna. Vad ser vi av hopp? Av möjligheter? Vad kan vi göra, i stort och i smått?
Under en tid framöver kommer vi att ge utrymme för olika tankar om att ta hand om skapelsen och ta vara på våra resurser. Vill du dela funderingar och reflektioner? Hör av dig till diakoni.se@gmail.com. Vi väntar på dina tankar! /Karin & Lotta
Lämna ett svar