Till innehåll på sidan
diakonibloggen

Att bära hela påsken

Påsken är ett koncentrat av livet. Här finns allt inom loppet av några dagar. I livet händer det enkla och det svåra ibland efter varandra, som en kedja. Men oftare finns alla delar där samtidigt. Lyckan över god mat finns samtidigt som sorgen över en älskad saknad vän. Känslan av vårsolen mot huden samtidigt som världen rämnar. Lyckan över att få vara frisk samtidigt som rädslan över att någon ska bli allvarligt sjuk.

Kyrkobyggnaden står där med sin oräddhet för död och sorg. Vi firar kärlek, gemenskap och nattvard på exakt samma plats som vi begraver, döper och firar uppståndelse. Kyrkan är, precis som påsken, ett koncentrat. En mötesplats för hela livet. Hon är orädd och stabil med sitt hopp om ett annat sorts liv, det liv som sträcker sig över och bortom tiden.

Foto: Josefin Casteryd

Vilken sorts människa är jag i krisen? Oron tar energi och här finns både rädsla för att smitta någon annan eller att jag ska själv ska drabbas. En del triggas av krisen och är sitt bästa i den operativa krishanteringsfasen. En del av oss blir lamslagna. Det konstigaste är att den stabila kyrkobyggnaden inte längre kan vara den plats dit vi går tillsammans. Gudstjänsten blir på ett helt nytt sätt upp till mig själv. Kyrkan är fortfarande ett öppet rum för bön och ljuständning. Och uppgiften att bära ut budskap om befrielse står kvar. Kyrkan lyfter de röster som behöver höras. Vi som enskilda människor behöver nu vara bärare av kyrkans öppna rum. Kyrkan får verka genom att vi alla får bära korset av denna tids lidande och bära ut det budskap som alla behöver höra.

Vi behöver söka kontakt, samtala om allt – både död och liv. Om och om igen.
Efter varje långfredag kommer det en påskdag. Vi behöver bära hoppet. Det är alltid värst innan det vänder. Och även när det är som värst, måste vi få vara där tillsammans. Som människa och som kyrka bär vi på alla delar av livet. Liksom påsken bär vi på allt.

Frida Ohlsson Sandahl

Vi delar tankar och reflektioner med anledning av coronautbrottet. Har du funderingar som du vill dela med dig av? Hör av dig till diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *