Diakonibloggen publicerar idag ett sista inlägg om hemlöshet för denna gång. Det kommer från Stadsmissionen i Göteborg. För den som redan lever i utsatthet blir kristider än mer påfrestande. Tack ni som delat med er av ert värdefulla arbete, berättelser och reflektioner och hoppet om att verka för förändring. /Karin & Lotta
”Allt socialt arbete blir meningslöst när samhället hela tiden gör fler och fler hemlösa….” En röst från en av dessa som hotas med hemlöshet efter avslag från Försäkringskassan.
De senaste åren har hemlösheten ökat i grupper som vi i Sverige länge tänkt varit fredade. Barnfamiljer och pensionärer har varit de mest ökande grupperna under 2018/2019 och inga tecken finns att detta skulle avta under 2020.
De nya grupper som idag blir hemlösa saknar helt den problematik som vi tidigare sammankopplat med hemlöshet. Idag blir vanliga människor hemlösa av orsaker som fattigdom och ensamhet.
Den som har ett privat nätverk med släkt eller vänner kan få hjälp att förhindra vräkning och på det sättet utgör ensamhet en ökad risk. Det krävs idag ingen stor hyresskuld för att bli vräkt och människor som skött sin ekonomi en hel livstid står plötsligt på gatan.
När en person som arbetat hela sitt liv, betalat skatt och skött sig plötsligt står inför hot om vräkning är skam och skuld överväldigande. Att mötas av svaret ”Återkom din första bostadslösa dag” när man till slut samlat mod att kontakta Socialtjänsten är förödande. Majoriteten svenskar lever fortfarande med föreställningen att om livet faller samman och katastrofen är ett faktum, så finns Socialtjänsten som sista utväg. Att då bli nekad hjälp från samhället får personens världsbild att falla samman och man behöver att privat nätverk att vända sig till. I avsaknad av eget nätverk kommer många människor till oss i Johanneskyrkan och runt våra bord byggs nya gemenskaper. De mänskliga behoven av gemenskap, sammanhang och trygghet avtar inte med hemlöshet. Tvärtom kan det bli viktigare än någonsin att vara del av en gemenskap när tryggheten med ett hem tas ifrån en.
Göteborgs kyrkliga Stadsmission möter dagligen människor i utsatthet, vi blir nätverk för många som annars är ensamma. S:t Johanneskyrkan i Göteborg är öppen alla dagar och många söker sig till oss, för mat, samtal och gemenskap. De diakonala insatserna behöver följa samhällets förändring och idag ökar behovet av stöd i kontakten med myndigheter. Hos Stadsmissionen har detta behovet vuxit så stort att vi har både vägledare och stödassistenter som finns vid utsatta människors sida i kontakten med olika myndigheter.
Johanneskyrkan har 100-200 besökare en vanlig dag, alla med samma önskan att bli sedda och ha en plats att vara någon i gemenskap med andra. En hemlös person är en alldeles vanlig människa, bara utan ett hem.
Lotta Fransson
diakon
S:t Johanneskyrkan
Göteborgs kyrkliga Stadsmission
Lämna ett svar