Hur utövas diakonalt ledarskap? I några inlägg framöver ska vi få ta del av exempel på hur diakoner leder och inspirerar utifrån några olika perspektiv. Här får vi del av tankar från Prima Singh, diakon inom Equmeniakyrkan.
Henri Nouwen skrev en bok som heter I Jesu namn. För mig handlade den i mångt och mycket om vad ett diakonalt ledarskap kan innebära. Henri Nouwen var en katolsk präst som fick möjlighet att undervisa på Harvard universitet, men lämnade allt detta för att leva ett liv i en kommunitet med människor som hade olika funktionsvariationer. Han skriver så fint i boken om sin relation till dessa människor och hur han blev “sedd” av dem. De brydde sig inte om vad Nouwen hade gjort tidigare i livet eller vad han hade på sitt CV, utan det de brydde sig om var att Nouwen var en människa.
Jag tänker att det diakonala ledarskapet är just detta, det här med att vilja tjäna, bli älskad och att älska. Människor är inte deras prestationer, de är människor. Ledarskap för mig är att vara närvarande och se människan, oavsett allt. Diakonalt ledarskap är att möta medmänniskan i ögonhöjd för att tillsammans med den komma fram till ett tillvägagångssätt.
Under diakonutbildningen hade jag en av mina praktikperioder i en församling som stärkte mig i mitt ledarskap. Inom diakonin pratar vi om “diakonins sju bord”, diakonins olika funktioner. En av dessa är “parkbänken”, diakonins uppsökande funktion. Att möta människor utanför kyrkan. Och under just den praktiken fick jag möjlighet att göra precis det. Jag minns hur jag och min handledare, varje fredag gick ut till torget med en kaffevagn, och de möten som uppstod. Den fredagen som jag minns allra mest är när min handledare hade med sig en liten gåva, en sockerskål för en medmänniska. (Det syntes att medmänniskan inte hade haft det så lätt i livet) och varje fredag hade kommit till kaffevagnen och druckit en varm kopp kaffe och varenda gång hade sagt “Oh så fin sockerskål” Men just denna fredag stod min handledare där med en till sockerskål i handen, för att ge den till en annan medmänniska. Det är att göra Diakoni, att ”se” medmänniskan. Att se de som ibland blir bortglömda. Att leda men att tjäna. Ledarskap sitter i blicken.
Prima Singh diakon inom Equmeniakyrkan.
Lämna ett svar