-
Det viktiga mänskliga mötet
När jag ser tillbaka på året som gått ser jag, att arbetet under pandemin har inneburit att vi har behövt uppfinna hjulet under körning. Metoderna fanns inte, verkligheten stämde inte överens med kartan, vi fick ta oss fram i okänd terräng. Allt försvann, strukturen, inga hållpunkter, men nu efter ett år upplever jag att arbetet…
-
”Det var innan sjukan”
”This is malaria…. This is TB…. This is meningitis…” Ronden på Haydom Lutheran Hospital i Tanzanias bergstrakter börjar alltid likadant. Hela sjukhusets samlade läkarkår, den är inte så stor, håller gemensam rond i biblioteket efter morgonandakten. Nyss sjöng vi ”O store Gud” på swahili och engelska och jag sträckte lite på mig, stolt över att Carl…
-
Tänk om jag lärt mig tänka om…
Jag stod med näsan tryckt mot fönsterrutan. Tittade ut över den mörka uppfarten. Hjärtat ettrigt bankande i bröstet. Gråten gurglande i halsgropen. Tänk om… Som liten var jag ofta rädd att något skulle hända mamma eller pappa. Så fort någon av dem kom några minuter sent hem från ett ärende rusade tankarna. Otäcka scenarier spelades…
-
I ett kärlekshav
När jag en morgon öppnade sociala media möttes jag av en nyskriven sång av kyrkomusikern Karin Edwardsson i Kristine kyrka här i Jönköping. Karins sång, som var riktad till de sjuka i coronakrisen och deras anhöriga, inleds med ”Håll mig i din hand och led mig genom mörka natten.” En innerlig och hoppfull sång som berörde mig…
Etikett: coronatid
