Hur går det till när gudstjänsten formas?
Här får du en liten inblick.
Vår kantor Eva Lindholm påminde mig att vi ska förbereda gudstjänsten till 28 feb tillsammans, och berättade att en av våra körer Nova Cantica är med och sjunger i mässan. Vi kom på att vi kunde sjunga lite nyare och/eller mera okända psalmer. Eftersom kören är med, får vi lite hjälp med att sjunga dem. Självklart sjunger kören även för oss. För att få lite fler synpunkter bjöd vi in en av tjänstgörande kyrkvärdar Karin Lewerin till vår planeringsträff, hon hade efterlyst lite större bredd i psalmvalet. Eftersom Karin är lärare var det inte så svårt att hitta en tid för planering under sportlovet. Söndagen det handlar om är 3e söndagen i Fastan, temat är Kampen mot Ondskan, och texterna handlar om rätt och rättfärdighet och civilkurage (Jesaja) och bönens kraft och vårt behov av skydd (Efesierbrevet). Evangeliet är om kvinnan med blödningarna som blir botad.
Vi börjar med ’För att du inte tog det gudomliga’ (psalm 38) och den psalmen är på inget sätt ny eller okänd – däremot väldigt fin: kristuscentrerad och biblisk. Ganska typiskt 70-tal, text av Olov Hartman och musik av Börge Ring. Sedan kommer Kristusropet, som under fastan är ’Herre, du blev vår broder, du känner vår nöd…’ och under fastan har vi inte med efterföljande Gloria och Lovsången, för att betona fastans allvarskaraktär. Sedan ber vi Dagens bön på söndagens tema, och läser profetläsningen från Jesaja 59 och epistel från brevet till församlingen i Efesos kap 6. Sedan sjunger vi några gånger ’Godhet har makt över ondskan’ (782) ur tillägget i psalmboken. Texten är från Desmond Tutu, då vet man att det finns en verklighet bakom orden. Vi lyssnar till Evangeliet ur Markus kapitel 5, om trängsel kring Jesus och hur han ändå uppfattar att en kvinna söker bot. Markus är bäst på att kort berätta om Guds makt och hur Jesus använder den. Sedan lyssnar vi till kören som sjunger två sånger. (överraskning vilka) Efter predikan och trosbekännelsen sjunger vi med kören en fin sång ur Psalmer från 2000-talet: kärlekens tid.(851) Den passar bra till fastan och dagens tema, och är ’bra att kunna’ tycker jag. Texter förstår jag inte helt, men melodin bär texten.
”rör vid mig nu
Fyll mitt liv ända till brädden
Jag som var ett barn då
Söker min sång
Vem tog min sång
Vem berövade mig gåvan
Den gav mig min styrka
Jag var ett barn…
Kärlekens tid
Har bevarat min längtan
Jag som var ett barn då
Söker min sång
Rör vid mig nu
Fyll mitt liv ända till brädden
Du gav mig hunger
Jag är ett barn.”Text: Ylva Eggehorn, musik Benny Andersson
Bönen om förlåtelsen under fastan är tagna från Psaltaren 51, gamla och mörkvioletta ord. Traditionen säger att det är Davids bön som han bad när profeten Nathan hade låtit honom inse sin skuld, när han tagit Batseba till sig. Jag hör i tankarna Leonard Cohens Halleluja i bakgrunden, medan jag ser David stå på palatsets platta tak och känner sig störst bäst och vackrast.(Andra Samuelsboken 11). Efter förlåtelsen och tackbönen ber vi för kyrkan, världen och vårt eget liv. Det är en av kyrkvärdarna som leder den bönen, och varje avsnitt avslutas med:” Tack för att du hör vår bön”, och församlingen svarar då: ”och möter oss med kärlek”. Ord som passar till vår bön och till evangeliet. Sedan sjunger kören: Du vänder ditt ansikte till mig. Vi tackar även för ’dem som genom döden har tagits ifrån oss,’ och ringer i klockorna. Sedan sjunger vi tillsammans om närheten och gemenskapen kring nattvardsbordet: Gud är en av oss vid detta bord (396). Sedan följer själva mässdelen, med Lovsägelsen, Helig, nattvardsbön och Herrens bön, brödsbrytelsen och vi önskar varandra Herrens frid eller Guds fred och tar varandra i hand. ”O Guds lamm” har under fastan en vacker dov moll-melodi. Under utdelandet sjunger kören också. Alla är välkomna att ta emot brödet och vinet – Kristi kropp och blod. Sedan ber vi en tackbön och sjunger ”Vinterpsalm”, mycket fin text, men vers 2 och 3 är julbetonade, så vi sjunger vers 1 några gånger. (862). Efter välsignelsen får vi höra ett körpostludium.
Jag tror detta kommer att vara en fin gudstjänst. Vi kom på några psalmer till som inte fick plats just den här gången. T.ex. en känd psalm av Anders Frostenson som passar både till fastan och evangeliet: Jesus från Nasaret går här fram än som i gången tid.(39). Läs den, den är bra. Eller hellre: sjung den!
Har du inte varit på en vanlig gudstjänst på ett tag så tycker jag att du ska passa på nu. Det är kanske dags. Du är välkommen, och du är dessutom välkommen att berätta efteråt vad du längtar efter. Vilka psalmer, vilka texter. Du kanske rentav kommer på att du vill vara med i en kör. ”Den som sjunger, stämmer in, låter sig bli indragen i andra, blir inte ensam.” står det i tyska psalmboken. Så är det!
Lägg märke till att jag här men även i gudstjänsten försöker undvika säga: nu sjunger vi psalm 862. Psalmerna har faktiskt ett namn, och om de inte har det, är de kända vid första raden. I Tyska psalmboken står det i förordet: ”Varje psalm har en överskrift, och med den ska psalmen bli omnämnd, innan man nämner numret”. Så långt har vi inte kommit än, men vi kommer kanske dit i nästa psalmbok? Jag tycker absolut det är bättre att säga: ”Nu sjunger vi Kärlekens tid”, än att säga: nu sjunger vi ”851”.
Det skulle vara roligt om du kom.
Verkligen.
Vi är där i alla fall.
Och Gud med, efter sitt löfte.
