Till innehåll på sidan

Författare: Charlotte Frycklund, präst

  • Charlotte Frycklund, präst

    Saker att tänka på vid en panikinbromsning

    -Det var här det hände, i den här backen! säger jag ivrigt till min sextonåring, medan jag manövrerar vår gamla Berlingo upp för en av Uppsalas många backar. -Mmm. Hon ser inte upp från mobilen. -Det var här jag körde bil för första gången själv. Minns det som igår. Jag trippelkollade att jag hade säkerhetsbältet…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Sagan om Lennart

    Jag är vuxen. Så därför gör jag vuxensaker på dagarna: Har snygga jobbkläder, går på möten. Har integritet. Värdighet. Fast inte på kvällarna. På kvällarna gör jag helt andra saker. Jag letar efter Lennart. För Lennart försvinner ofta på kvällarna, och utan Lennart fungerar det bara inte hemma hos oss.Lennart är femton centimeter lång, grön,…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Konsten att sluta krympa

    Den här texten är en fiktiv omskrivning av en biblisk text, ur ett annat perspektiv. Läs gärna bibeltexten ur Joh 4:5-26. Jag är gammal och ingen tror på gamla kvinnor. Men du måste höra om min dotter. Hon var så duktig när hon var liten. Verbal. Framåt. Hade lätt för sig. Sånt gillar inte folk. Inte…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Ett gyllene rike helt utan knäckebröd

    Adventssamlingen är slut och eleverna från klass två i särskolan lämnar salen för att fika. Alla utom Max. Han stannar framför en tavla som sitter på väggen bakom dörren. Han stirrar på den med ögon som skiner av  – något. Något jag känner igen, men inte hittar ord för. Tavlan föreställer Guds rike, ett väldigt…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Svaga ljus, starkt trots

    Ljusen på kyrkogårdarna den här helgen lyser i natten, värmer i kylan. Varje låga ett minne, varje tändning en ritual. Varje sörjande en kämpe i den långa, mörka, svåra kampen mot mörker och meningslöshet. Ljusen flammar där, mitt ibland alla döda. Svaga i lågan men starka i trotset. En proteströrelse för sörjande. Du (du, vem…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    När det luktar som att änglarna är på besök

    Hur vet man när en ängel är på besök? Såhär: Det luktar som nystrukna dukar. Det är Johan som har berättat det. Han är i trettioårsåldern och kommer till oss på församlingshemmet ibland. Han bor i närheten, i ett gruppboende. Tydligen skulle han aldrig kunna bo själv eller klara sig själv. Ändå vet han saker…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    INGA BRORSOR

    Det ska bli ”Årets bästa dockfest”. Hon har satt dem runt sitt lilla bord och dukat med maskrosor i en vas. Hon har nogsamt brutit sönder en bit Falu rågrut i rutor så att alla dockorna ska få varsin lagom stor bit till kaffekalaset. Hon har satt upp en skylt på dörren där det med…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    En dag kommer du att komma fram till Emmaus

    Tänk när du kommer fram till Emmaus. Innan dess kommer du att ha blivit dammig, trött, sliten. Du kommer att vara i sorg. Du går planlöst, mest för att du behöver göra det, behöver gå: röra på dig, lyfta fötterna, gå framåt. Men du går inte längre åt något speciellt håll. Det gör man inte…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Hur man känner igen en ängel

    En dag ska en ängel komma med ett uppdrag till dig. Det är det änglar gör. Ibland vet vi inte förrän i efterhand att det var en ängel, att det var ett uppdrag. De är inte alltid så lätta att känna igen, de där ögonblicken. Hur vet man vem som är en ängel? Det finns…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Min väns kamp

    Min vän går rakt emot oss, som en lejoninna på jakt, som en här i strid, som ett skepp i storm. Jag visste att hon skulle komma hit, idag, hit, där han är. Över alla hinder, runt alla hörn, trots alla omständigheter. Allting är fel, nämligen. Hon är på fel plats, bland fel människor, av…

    Läs mer