Påskaftons morgon. Det är tyst, stilla och förvirrat. Ännu håller ångesten sig på avstånd. Gårdagens bilder flimrar runt. Livet självt har grusats och alla möjligheter har begravts. Det är omöjligt att begripa trots att det med kraft ristats in i medvetandet. Tiden fortsätter att gå, solen går upp och naturen är förunderligt vacker trots att allt det som betyder något är borta.

Påskens berättelse är en dramatisk skildring av hur verkligheten är beskaffad, hur varje dag och situation på djupet förhåller sig. Början och slut. Möten och avsked. Smärta och kärlek.

Hur är det att leva i en verklighet som är dödsmärkt redan från första stund? Hur är det för mig att släppa taget om det jag håller för kärt – det som alla meningsfulla känslor knutits till?

Mitt emellan långfredagens smärta och söndagens påskglädje infinner sig lördagens märkliga tomhet. Där frågar ingen efter något och inga möten leder till kontakt. Det finns inga garantier eller kvitton att gå tillbaka med och ingen vetskap kring hur länge det ska vara såhär. Att hålla kvar vid det som gått förlorat är en lockelse. Som snabba kolhydrater för den hungrige smakar falsk trygghet gott, men åsamkar egentligen än mer skada. I all falsk trygghet lurar ångest och kroppsliga symtom som berättar om hur fel allt är, om hur det som är meningsskapande fortfarande hålls på avstånd.

I dödens och meningslöshetens genomgripande fält är samtidigt födelseplatsen för all mening och där har kärleken sin grund. I det mörkaste skapas ljus och i det meningslösa kan ny mening födas. Detta har inget att göra med att försköna lidande och död.

Påskaftonens osynliga och dramatiska skeende handlar om en långsam och kraftfull rörelse där själva livets urkraft gör sig påmind. Den kraft som får blommor att bryta upp genom asfalt. Samma kraft som finns dold i stillsamma tårar över någon vi älskat. Det är en rörelse på väg mot ny mening.

Och visst handlar påsken om ägg, Livets symbol, om att födas och kläckas till nya och okända sammanhang, att upptäcka ett liv utanför det kändas ramar. Men framför allt handlar det om att förlora den korg där man lagt alla sina ägg och erfarenheten av att livet kan hålla för det och öppna sig. I detta skeende vandrar vi utan att veta hur det ska gå. Så är påsken en berättelse om kontrollförlust. Om att tillåta sig bli buren där man helst vill gå med egna ben, och om att våga sätta ner fötterna på ny mark. Om att ha mod att bottna i meningslösheten, där den nya meningen så sakteliga föds.

På min anslagstavla sitter hundratals klisterlappar i olika färger, en del har trillat ner, andra är oläsliga, några är tydliga med namn i feta versaler. Allt handlar om att försöka bygga en konferens…

Den 26-27 april är det premiär för Samhälle & Existens – en konferens i korsvägarna mellan politik, kultur, media och teologi. Allt äger rum i centrala Malmö i närheten av Malmö C – på Slagthuset, S:t Petri kyrka, Kyrkans hus och Malmö högskolas nybyggda vackra hus Niagara.

De färskaste namnen på de medverkande är konstnären Elisabeth Ohlson Wallin som bland annat ska tala om helighet som upprör. Dramatenskådespelarna Stina Ekblad och Ewa Fröling kommer att recitera dikter, liksom poeten – den svenska mästaren i Poetry slam – Simon Matiwos.

Nadin Al Khalidi och Gabriel Hermansson spelar och sjunger på Kulturaftonen, liksom Irma Schultz Keller och Hans Kennemark. Väldigt olika stil och musikinriktning och det gillar jag. Det blir en stjärnspäckad afton!

Kakan Hermansson leder kvällen och hon kommer bland annat samtala med Bengt Kristensson Uggla och Elisabeth Ohlson Wallin om tro, konst och drivkraft. Och Ewa och Stina kommer tillbaka även på kvällen och framför några monologer, eller kanske dialoger och dikter naturligtvis.

Jag tror detta blir spännande och ser mycket fram emot dagarna och inte minst denna kulturafton på Slagthuset.

När det gäller storföreläsningarna första dagen vill jag nämna att det kommer att bli ett samtal mellan kultur- och demokratiministern och ärkebiskopen kring temat Religion som utmaning och resurs, hot och möjlighet.

Kulturskribenten Per Svensson talar under rubriken: Kan religion vara en privatsak? och KG Hammar under rubriken: Religion som fredsbyggare och krigshetsare – när? var? hur?

Och det händer mycket, mycket mer… Det blir två fullmatade dagar den 26-27 april i Malmö.

Skynda att anmäla er! Det är exakt 20 dagar kvar tills anmälan stänger och det finns ett begränsat antal platser kvar, som det brukar heta… Varmt välkomna!

Se mer: http://svenskakyrkanmalmo.se/om_oss/samhalle_och_existens/seminarier-samhalle-existens/