Charlotta Ortiz är dagens gäst i Svenska kyrkan Malmös videopodd Tankestudion. Charlotta är expert på barnkonsekvensanalys (BKA). Vad är BKA för något? Och varför är det så viktigt för Svenska kyrkan att genomföra BKA inför beslutsfattande? Charlotta reder ut begreppen kring BKA och kring de olika barnperspektiven. Hur framträder världen när vi tar på oss ”BKA-glasögon”? Och varför är det så att vi gärna pratar om barn, men lätt glömmer bort att fråga och låta barnen själva få uttrycka sig?

Vi samtalar i detta avsnitt om människosynsfrågor, samhällssyn och vikten av samverkan och de demokratiaspekter och de vinster som finns i att bli engagerad, involverad och i anspråkstagen som människor!

Ta gärna del av avsnittet här:

Askonsdagen sammanfaller i år med Alla hjärtans dag – två ytterligheter kan tyckas, men i själva verket är det en vacker sammanslutning av vad ”alla hjärtan” faktiskt handlar om. Alla lever vi i och av kärleken. Och Askonsdagens budskap rör vid våra innersta. Det är en stark upplevelse att vara med om en askonsdagsmässa i kyrkan. Att få korset tecknat med aska på pannan med orden: minns att du är stoft, minns att du åter ska bli stoft. Det är starka ord, Memento Mori på latin, ”kom ihåg att du är dödlig”. En påminnelse om vår förgänglighet.

Ja, vi är stoft och vi är dödliga. Men korstecknandet är också en påminnelse om att vi är så mycket mer! Samtidigt som vi är förgängliga, är vi också levande och bevarade i kärleken. Kärleken som segrat över allt. Korset är ingen symbol för död, utan för liv – att livet övervunnit döden.

Lyssna gärna på mina andakt kring i detta i Sveriges Radios Andakten i P1

https://sverigesradio.se/avsnitt/askonsdag-en-alla-hjartansdag-albin-tanke

Idag är det fastlagens sista dag – fettisdagen – sista dagen före fastan tar sin början. En dag för fest och förberedelse, så att vi kan stå rustade för nya tider. Kanske funderar någon på att äta en fastlagsbulle idag, också? Ja, det kan ju vara både gott och festligt för de som har möjlighet… Det är ett sätt att fira av fastlagen och vända blicken mot våren, mot nya val, mot en djupare glädje och en inre rannsakan, att ta steg till utveckling av dem vi är och vill vara som människor. Att glädjas och njuta av fest är viktiga egenskaper och en grund för den mänskliga gästfriheten. Att inbjuda andra att dela glädje, att dela med oss av det som är gott, att söka gemenskap.

Det är fint när fastlagens och fettisdagens budskap får fördjupas för oss. Det är en tid när vi kan fokusera på kärleken. Och då inte enbart genom mandelmassa och överflöd – utan i det som är genomgripande i våra liv: Att vi bärs, omsluts och lever av kärleken. ”Nu består tro, hopp och kärlek” säger Paulus i Första Korintierbrevet. ”Tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”

Tänk att kärleken är större än både tro och hopp. Vad innebär det? Jag som brukar tala om att det är så centralt att hålla fast vid hoppet och vikten om att ha en tro på det nya, en tro på morgondagen. Ja, det är viktigt, men blir samtidigt oviktigt om kärleken saknas i önskningarna. En tro utan kärlek kan lätt bli moralistisk och dömande, ett hopp utan kärlek kan bli stelt och kanske utan djupare mening.

Att se ut över vår värld som väts av tårar och de många människors verklighet som lider under förtryck, krig och terror. Det kan få oss att undra vad har hänt med tron, och med hoppet och med kärleken? Varför-frågorna och de mänskliga tillkortakommandena tar över och vi lämnas med frågetecken, rädsla och med en fastlag som blir allt annat än festlig – den blir istället avslagen och däven. Men kanske blir det då ännu viktigare att hålla fast vid glädjen och hoppet? För vi kan sprida kärlek vidare till de vi möter. Det kanske inte förändrar världen i ett slag, men det påverkar. Lägg inte locket på kärleken och glädjen för att världen lider. Sprid glädjen! Låt vemodet ta plats i kärleken och räck vidare av det goda. Det har betydelse! Det kan ge mening. Tro och hopp som omsluts av det största – kärleken – det betyder något. Det bär världen och verkar outgrundligt genom allt som sker, också genom svårigheter.

Bön för dagen: Gud, tack för fastlag och fettisdag. Hjälp innebörden att fördjupas för oss, så vi kan sprida din gästfrihet, glädje och kärlek vidare. Tack för fest och fröjd – en bild av din nåd som övergår våra förstånd. Hjälp oss hålla tro, hopp och kärlek brinnande i våra liv. Och vi ber för vår värld som väts av tårar. Hjälp din mänsklighet sprida freden och tack för gåvan att vi alla kan bidra på våra olika sätt. Amen.