När vi planerar verksamhet eller skriver måldokument så brukar jag tjata på mina medarbetare att aldrig glömma frågan varför. Varför gör vi det vi gör? Vad är syftet med det vi gör? Vi är jätteduktiga på att prata om hur vi gör saker, och att prata om hur ofta eller när vi ska göra dem. Det är bra så, men om vi inte vet varför vi gör saker då har vi missat nåt. Det är en nyckel för att möta framtiden, tror jag.

Härom veckan var jag remitterad till beteendemedicin, enkelt uttryckt ett hälsohem. Jag fick lära mig och motivera mig en hel del, till exempel när det gäller långsamma kolhydrater och vattengympa, nyckelhålsmärkning och stavgång. Men det var inte de viktigaste insikterna, för det handlade om varförfrågor. Varför ska jag att äta hälsosamt och träna? Vad är syftet med kost och träning? Då man ställer de frågorna kommer man in på de djupaste funderingarna om hälsa och livsförutsättningar, de grundläggande värderingarna om vad som är viktigt i ens liv. Till exempel: Om jag en dag får möjlighet att bli morfar så vill jag kunna va en närvarande gubbe som orkar leka på golvet. Det är ju faktiskt ingen självklarhet med ett par hjärtinfarkter i bagaget. Det handlar verkligen om en nyckel för att möta framtiden.

Nu har du fått två exempel på att man borde ställa frågan varför lite oftare. Hur är det med den saken då det kommer till vår tro? Vad får du för svar om du frågar dig varför du tror? Inte vad du tror eller hur du tror utan varför du tror? Vad är syftet med att leva i gemenskap med Jesus? Finns det någon nyckel för framtiden kanske?