Jag är en passionerad textredigerare. För en tid sedan hittade jag en kort kommuntext som jag plockade sönder och samman och byggde upp till något nytt.
När jag utbildar i skrivande vill jag gärna visa exempel på texter – före och efter. Den ursprungliga, krångliga texten blir en kontrast till den bearbetade, begripliga och läsbara texten.
Jag hittade en kort och krånglig text
För ett tag sedan gav jag mig ut på nätet. Skrev på måfå in namnet på en svensk kommun, för att komma till en kommuns webbplats. Klickade på en länk och – döm om min förvåning – jag hade redan hittat mitt krångliga exempel. En bonus var att texten var kort, för då kunde jag bearbeta hela texten och använda som ett exempel.
Här ser du den ursprungliga texten:
Arbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenhetens mål är att ge de kommuninvånare som kommer till oss så bra förutsättningar som möjligt för att skaffa sig en hållbar egen försörjning.
Vårt arbets- och förhållningssätt vilar på en salutogen och hälsofrämjande grund med utgångspunkt i att arbete är en friskfaktor för individen, familjen och samhället. Vi lägger fokus på dina styrkor och resurser för att stötta dig på din väg till en egen försörjning.
Arbetsmarknads- och integrationsenheten samarbetar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Jag drömmer mig bort till en främmande arbetsplats
Om jag hade varit arbetskamrat med skribenten på kommunen, så hade vi kunnat förbättra texten ihop. I tanken försvinner jag till kommunen. Någon närmar sig mitt skrivbord. Det är en handläggare på en annan avdelning.
– Anna, kan du kasta ett öga på min text?
– Visst! Vilken är målgruppen?
– Ähm, ja, det är väl folk som inte har ett jobb att försörja sig på. Hur så?
– Jo, det är dem du ska prata med i texten, förklarar jag, men blir genast ifrågasatt.
– Fast alla andra då? Vi vill ju tala om för alla att vår kommun har det här stödet.
– De kommer säkert också att känna sig informerade, men de behöver ju inte känna sig som målgrupp för verksamheten.
Okej, det låter djärvt, nästan som att jag satt i ett möte med en person. Men visst, det låter trevligt också.
Handläggaren delar dokumentet med mig digitalt och jag läser på min skärm medan han hämtar en kopp kaffe.
Jag raderar kommentarerna
Jag lägger in kommentarer, men det blir många, så jag raderar dem. Vill inte såra. Jag skriver ut texten istället och går bort till kaffehörnan och slår mig ner. Och så tar jag till orda:
– Jag tycker att du kan dua målgruppen. Du har ju redan valt att använda ordet vi om kommunen. Det känns fint att vi i kommunen talar direkt till dig som saknar jobb. Det är både trevligt och viktigt att den enskilda personen i målgruppen känner sig sedd.
Handläggaren funderar en kort stund innan han svarar.
– Okej, det låter djärvt, nästan som att jag satt i ett möte med en person. Men visst, det låter trevligt också.
Det finns ett ord jag inte förstår
Jag tar fram en blyertspenna och stryker under några ord i texten. Sträcker sedan fram pappret.
– Sedan studsade jag på några långa och några krångliga ord. Jag var till exempel tvungen att slå upp ordet salutogen. Men sedan märkte jag att salutogen och hälsofrämjande betyder samma sak.
– Men du förstår, säger handläggaren, för oss på vår enhet är det jätteviktigt att vi har en salutogen grund.
– Jo, jag förstår. Och ni kan gärna använda fackord när ni pratar med varandra, men inte med oss andra.
– Förresten, fortsätter jag, vet du vad en tautologi är? Nej förresten, jag ska inte testa dig på mina fackord. Ordet betyder ungefär kaka på kaka. När du skriver salutogen och hälsofrämjande, så är det en tautologi.
Handläggaren tittar lite frågande på mig. Han hängde uppenbarligen inte med i mitt spår. Men han skakar av sig min upplysning med en axelryckning.
– Jag fixar. Var det något mer, frågar han och reser sig med den tömda kaffekoppen.
– Ja, egentligen är hela meningen, den med ordet salutogen, lång och krånglig, säger jag. Fundera över den. Och du, jag kan läsa igen när du har jobbat med texten ett varv till.
Jag glömde nästan bort berömmet
Jag reser mig upp, men stannar till. Inser att jag höll på att glömma bort den positiva responsen. Jag gör mitt bästa för att på ett snyggt sätt säga det som jag borde ha sagt tidigare:
– Förresten, otroligt spännande och viktig insats du skriver om. Och jättebra att du håller texten kort. Alla i målgruppen kommer att läsa från början till slut.
Nu kommer leendet.
– Tack! Jag ska skriva en till webbtext. Vi kanske kan stämma av den också?
Tillbaka till nuet – så här bra kan texten bli
Så där hade det kunnat gå till. Jag skrev ju om texten precis så som jag önskar att handläggaren hade gjort. Vill du se?
Vi hjälper dig komma igång med försörjningen
Saknar du jobb som ger dig försörjning? Vi som arbetar på kommunens arbetsmarknadsenhet kan stötta dig.
I vårt arbete utgår vi från att människor mår bra av att ha ett jobb att försörja sig på. Det bidrar även till att hela familjer och hela samhället mår bra.
När vi stöttar dig på din väg till egen försörjning, fokuserar vi på dina styrkor.
Skrivråd
Ibland är vi så uppfyllda av allt som finns att berätta om vår egen verksamhet, som vi tycker att det vore toppen om alla andra kände till. Men det är bättre att anpassa texten efter läsarens behov.
Ställ dig tre frågor innan du börjar skriva
- Vilka frågor har läsaren?
- Vilken information behöver läsaren, som hen kanske inte själv efterfrågar?
- Vad ska läsaren göra eller känna efter att ha läst texten?
Skapa grunden till din text
- Skriv ner svaren på frågorna som du tror att läsaren har.
- Fyll på med information som du vet att läsaren behöver, men troligen inte efterfrågar.
- Flytta om bland textstyckena, så att texten får en bra struktur.
- Granska tilltalet. Kommer läsaren till exempel att känna sig välkommen eller uppmuntrad att beställa något?
Kom till utbildningen
Min kollega Monika och jag har tagit fram en utbildning i att skriva klarspråk. Där använder vi kommuntexten. Om du är anställd i Svenska kyrkan är du välkommen att gå den digitala utbildningen Klarspråk, när som helst. Den finns i utbildningsportalen.
Lämna ett svar