Människor har i alla tider talat om vädret – som ett sätt att öppna sig, uttrycka gemensam identitet, söka kontakt, och känna samhörighet mitt i ökenvandring och upplevd övergivenhet – men också för att det är ett praktiskt sätt att inleda ett mer personligt och allvarligt samtal eller bara ”döda” litet tid. Tror du att det blir regn? Eller: Det var så fint i veckan, hoppas verkligen att det håller i sig!
Predikotankar 15 söndagen efter Trefaldighet, 12 september 2021
Ett är nödvändigt
Nehemja 9 och Matteus 6
Nuförtiden är vädret inte i första hand ett praktiskt sätt att inleda en samvaro med. Ett sätt att ”bryta isen” så att säga. För nu, är vädret och klimatet inte bara vår tids utan alla tiders ödesfråga. Dagligen får vi rapporter om oväder, stigande medeltemperaturer och vattennivåer, skogsbränder och stormar. Och vi vet att klimatförändringarna påverkar alla människor, ja allt liv på jorden – och med en början för de redan drabbade människorna, de fattiga. Naturen, djur- och växtriket. Och att de klimatförändringar som har satts i rullning, verkligen är i rullning.
Många menar att människorna i de rika delarna av världen har levt obekymmerslöst och utnyttjat jorden och naturen. Och vi är många som vill göra mer för att rädda jorden och allt liv – men alldeles för ofta känner vi oss lamslagna. För vi vet att det är de stora strukturella åtgärderna som är avgörande. De stora omställningarna av samhällen och länder. Och att det vi som individer kan bidra med är så litet. Och det bästa måste vara att var och en försöker bidra samtidigt som vi är positiva till de omfattande omställningar som regeringar och andra institutioner kan ställa sig bakom och genomdriva i samverkan med alla företag och branscher av god vilja.
Jesus samlade många människor och undervisade dem. Hela den undervisningen är på tre kapitel i Matteus, och kallas Bergspredikan – både för att han sade att det gäller att bygga sitt liv på något tryggt bergfast och för att han höll undervisningen på ett berg.
Jesus undervisar om människovärdet, att de som hungrar och törstar ska bli mättade, att de som sörjer ska bli tröstade, att barmhärtighet är viktigt, att söka fred och att älska sina fiender bygger framtid, att man ska ge den som behöver, att bönen ska vara enkel och att man aldrig ska skryta med sin fromhet – och att man ska söka Guds rike och inte ska bekymra sig om morgondagen. Och Guds rike börjar här, när vi samarbetar med Gud i kärleksprojektet för världen: att söka fred med naturen och bygga en framtid, en hållbar framtid. Sök Guds rike, ta emot tröst och trösta, mätta hungriga och dem som törstar – men låt dig inte lamslås av bekymmer för framtiden. Det är den inspiration som Jesus ger oss när sensommaren går mot förhöst – och vi mitt emellan årstider förundras över allt vackert, de vilda liljorna på marken, som Jesus jämför oss med.
Psalmer: 563 a, 756, 798 och 730.