Sista veckan i augusti arrangerade Centrum för religionsdialog tillsammans med arbetsgruppen för integration och social sammanhållning, Stockholms stift samt Sensus och Medelhavsmuseet heldagskonferensen Teologi i migrationens tid. Som en del av programmet ingick årets Krister Stendahl Memorial Lecture som arrangeras tillsammans med Paideia, The European institute for Jewish Studies in Sweden, och som i år hölls av den katolska teologen Regina Polak från universitetet i Wien.

Konferensen arrangerades av Centrum för religionsdialog tillsammans med arbetsgruppen för integration och social sammanhållning, Stockholms stift samt Sensus och Medelhavsmuseet. Som en del av programmet ingick årets Krister Stendahl Memorial Lecture som arrangeras tillsammans med Paideia, the European Institute for Jewish Studies in Sweden.

Närmare femtio personer kom till Medelhavsmuseet för att delta i konferensen Teologi i migrationens tid. Dessutom kom ytterligare ett fyrtiotal åhörare till Krister Stendahl Memorial Lecture under förmiddagen då Medelhavsmuseets hörsal var nästan fullsatt. Konferensen öppnades av stiftsdirektor Fredrik Lidé. Syftet med dagen var att få reflektera teologiskt kring flykt och migration efter de senaste årens tillströmning av människor som sökt sig till Sverige.

Årets Krister Stendahlföreläsning passade väl in i konferensens tema.  Regina Polak, som är forskare vid universitetet i Wien och rådgivare i migrationsfrågor vid den tyska katolska biskopskonferensen, talade om migrationen som Europas chans till metanoia. Metanoia är ett nytestamentligt begrepp som översätts med ”omvändelse” och kan förstås som ett genomgripande perspektivbyte.

Regina Polak upplevde personligen ett sådant perspektivbyte när hon genom ett forskningsprojekt närmade sig flyktingfrågan och i samband med det började läsa Bibeln med nya ögon. Hon såg att Bibelns berättelser till stor del handlar om just migration och detta blev en vändpunkt. Regina Polak lyfte i sin föreläsning den chans till perspektivbyte som de senaste årens omfattande migration till Europa har inneburit. Detta ger möjlighet till oss européer att reflektera över oss själva, vår historia och vår framtid, att förhålla oss till den förändring som är oundviklig, att lära och att nå ett förändrat sinnelag.

Prästen Pernilla Myrelid från Linköpings stift har deltagit i ett forskningsprojekt kring vilka temata präster i några länder i Europa – däribland Svenska kyrkan – lyfte i sina predikningar under ”flyktingkrisen” 2015. Hon talade i sin föreläsning under konferensens eftermiddag om ”Predikan som medlidande och ’empowerment’ i ’flyktingkrisens’ tid”. Genom att visa på konkreta exempel från predikningar belyser Pernilla Myrelid dels den grundläggande öppenhet för migrationen som är ett genomgående tema i de svenska prästernas predikningar. Samtidigt erkänns både svårigheter i det nödvändiga mottagandet varför predikningarnas syfte ofta är empowerment – alltså att ge kraft och mod till att verka i det som är samt att ge möjlighet till identifikation och medlidande. Kristologiska och skapeleseteologiska motiv lyftes också fram.

Pernilla Myrelid ledde senare under eftermiddagen också en workshop där deltagarna fick reflektera kring predikan i en tid av omfattande migration. Konferensens andra workshop utgick från temat Det sårbara värdskapet och leddes av stiftsadjunkt Helene Egnell. Inför denna workshop talade Helene Egnell också om gästfrihet och sårbarhet utifrån det teologen Ursula Rapps tankar om ”the vulnerability of the host”. När Nya Testamenetet talar om gästfrihet görs detta i en kontext där även värden, den som släpper in främlingen, var sårbar och tog en risk. Detta perspektiv är viktigt att förstå och fruktbart för oss även idag för att kunna ha ett öppet och ärligt samtal också om vår sårbarhet och rädsla inför bland annat den förändring migrationen innebär för oss.

Konferensdeltagarna fick dessutom en personligt hållen visning av Medelhavsmuseets pågående utställning med föremål som flyktingar tagit med sig från Syrien av museipedagog Lusian Neto. Lusian Neto är arkeolog och flydde själv från Syrien för två år sedan och har idag anställning på Medelhavsmuseet. Konferensen avslutades med en kvällskonsert med den syrienfödde oudspelaren Mousa Elias och slagverkaren Robert Mehmet Izik som har rötter i Turkiet.

Det hela blev en innehållsrik dag där föreläsningar varvades med egen reflektion i workshops och kulturupplevelser som ramade in temat teologi i migrationens tid.

Malin Norrby