”Det starkaste intrycket på denna resa är ändå människorna jag fick dela den med. Jag är starkt berörd av den hjärtlighet, omtanke och nyfikenhet på det som är nytt och kanske annorlunda.” Så skrev en av deltagarna i det reflektionsformulär som de fick fylla i. Vi möttes verkligen av både professionalitet och värme av dem vi träffade, och de gav oss många saker att fundera på.
Religionsdialogen är som ett valnötsträd…
Bonnie Evans-Hills, ”interfaith adviser” i anglikanska kyrkan, gav oss bilden av valnöten och pumpan. Pumpan växer fort, blir väldigt stor men håller inte att spara så länge. Valnötsträdet däremot växer långsamt, frukterna är små och hårda, men håller att spara och innehåller mycket nyttigheter. Religionsdialogen, sade Bonnie, är en aktivitet som tar tid, men deras frukter är goda och beständiga och till nytta för samhället.
Från St. Ethelburga’s Centre for Reconciliation and Peace tog deltagarna med sig insikten att konflikter har potential för både fara och möjlighet, som det kinesiska tecknet för ordet antyder. Att vi är och tänker olika är inget vi behöver försöka skyla över, utan genom att erkänna det kan vi växa.
Besöket i New North London Synagogue, där två ungdomar gjorde sin Bar Mitzva och ett barn välsignades, bjöd på igenkänning samtidigt som det var en ny erfarenhet. Steve Hollinghursts föredrag om hur kyrkan möter den ”alternativa andligheten” inspirerade till reflektioner över hur församlingen kan skapa rum för sådana möten.
…eller som en fruktsallad
Besöket i Luton var kanske det som gjorde allra starkast intryck på många. I denna förstad till London, som vi mest känner som grogrund för terrorism och en plats där extremhögern manifesterar, finns också ett blomstrande interreligiöst arbete och många sociala insatser på kristen grund. I samtalen med David ”Johny” Jonathan med flera landade insikten hos många att interreligiös dialog inte är som en smoothie där allt blandas samman, utan en fruktsallad, där de olika fruktbitarna kompletterar och framhäver varandras smak.
Den viktigaste insikten för oss på Centrum för religionsdialog var att det är viktigt att få med hela församlingens personal i kompetensutveckling kring religionsdialog. Ursprunget till denna resa var nämligen ett upplägg där vi tänkt resa med 2-4 personer från 3-4 församlingar för att utbilda ”nyckelpersoner”. Men flera av deltagarna berättade om dåliga erfarenheter av att bli ”skickad på kurs” där det är svårt att förmedla erfarenheten till arbetskamraterna. Nu fick alla göra samma erfarenhet, gemenskapen stärktes genom resan och det deltagarna fick med sig har börjat göra avtryck i församlingarnas liv.
Vi kommer därför att arbeta fram olika upplägg för församlingar att göra en motsvarande resa. Alla kan säkert inte lägga pengar på en utlandsresa, men vi tänker att motsvarande erfarenheter också kan göras genom ett program på hemmaplan. Vi återkommer i frågan – men hör gärna av dig till oss redan nu om du är intresserad!
Helene Egnell