Något av det första Annika Wirén och jag gjorde när Centrum för religionsdialog hade startat 2008, var att åka på studieresa till Norge. Där föddes tanken att de nordiska folkkyrkorna hade mycket att lära av varandra. Vi står i samma situation som gamla majoritetskyrkor som måste finna nya sätt att verka i ett mångreligiöst samhälle, en utmaning som vi tar oss an på lite olika sätt. Vi kände också ett behov av att föra samman akademisk reflektion med församlingsarbetets verklighet. I samband med Svenska kyrkans forskardagar det året arrangerade vi den första konferensen, och sedan har det blivit ytterligare fem konferenser i Norge, Danmark och Finland. Nästa år står Danmark som värd, och konferensen planeras till slutet av oktober.
Vi har lärt mycket av och om varandra under dessa konferenser. Vi ser på varandra med det som Krister Stendahl kallade ”helig avund”. Som svenskar noterar vi att religionsdialogen tycks vara mer förankrad i kyrkans ledning i Danmark och Norge än vad den är i Sverige, och att den teologiska reflektionen tycks ha större utrymme där. Men våra nordiska kollegor tycker å andra sidan att vi ligger före dem på vissa områden.
Ett uttryck för att religionsdialogen blir allt viktigare i de nordiska länderna, och att vi tar oss an den på lite olika sätt är tre antologier som utkommit de senaste åren. Först kom Dialogteologi på norsk, ett beställningsarbete av norska kyrkomötet – teologisk reflektion över praxis av några av dem som arbetat länge med religionsdialog inom Den Norske Kirke, där begreppen ”dialogteologi” och ”dialogisk kyrka” myntades. Sedan kom den svenska Våga möta som är en bred översikt av olika dialogprojekt inom Borgågemenskapen, och som också utkommit på engelska under titeln Why Interfaith? Och i år, i samband med Finlands 100-årsjubileum som självständig stat, kom De många religionernas och åskådningarnas Finland. Den presenterar alla de religiösa rörelser som finns i Finland – och även om Evangelisk-Lutherska kyrkan i Finland fortfarande är det överlägset största samfundet och de andra jämförelsevis små så är de många. Boken innehåller också ett kapitel om det interreligiösa arbetet, som jämfört med de övriga nordiska länderna är mer baserat på enskilda initiativ och anknytning till internationella rörelser som United Religions Initiative och Religions for Peace. Böckerna finns självklart att låna på Centrum för religionsdialogs bibliotek.
Helene Egnell