Varje levt människoliv innefattar händelser som när de äger rum är på allra största allvar, och då inga andra perspektiv finns eller övervägs, än just den stundens enda perspektiv. Det kan vara i största oro, fara eller i ett vägval. Och den som i efterhand skrattar åt sig själv eller förminskar betydelsen av en sådan stund, förlorar något av sig själv, sin historia och därför sitt hopp.
Johannes benämns vägröjaren, den som förberedde vägen för Jesus. Den som var tydlig och kompromisslös, den som visste vad som väntade, och som dessutom skruvade upp förväntningarna, och framför allt allvaret, både i tiden och inför Jesus, som skulle komma att bli Jesus Kristus.
Det är inte särskilt långsökt att föreställa sig att Johannes därför också, med sitt karga drastiska ordval och kategoriska språkbruk, hjälpte Jesus att både finna en diskurs och sig tillrätta i sin gudsmedvetenhet. Och det är den medvetenhet som fanns från begynnelsen och som vi till kropp och själ och vilja får bli ett med, utan att upplösas Eller sammanblandas,, och som i klassisk terminologi kallas dopets i Kristus.
Av Johannes osande ord, med apokalyptiskt genomsyrat bildspråk byggde Jesus en berättelse om ett rike där varje människa genom hängivelse och eftertänksamhet skulle få vara med. Särskilt till eftertänksamheten, och de eskatologiska övertygelserna bidrog Johannes sätt att leva och kommunicera – drastiskt, rakt, enkelt , dömande och ihärdigt. Hos Jesus blev hängivelsen mer framträdande – och den gestaltades i hans liv, läkedomshandlingar, liknelser och dialoger med människor han mötte. Mot bakgrund av ett allvar, en eftertänksamhet.
Och med sin fråga ”är du den vi väntar på?” fångar Johannes hela mänsklighetens väntan – och i sitt budskap som skickas via de lika frågande vännerna svarar Jesus genom att berätta vad som sker, blinda ser, döva hör, lama går, för fattiga predikas ett glatt budskap.
Ja, alla de gammaltestamentliga tecknen på Gudsrikets utbredande på jorden finns med i Jesu beskrivning – och det som är bortplockat från traditionens tankegods är en enda sak, annars finns alla hopp med i Jesus svar. Det är som bortttaget är hämnden.
Så om Johannes hjälpte Jesus med att se livets allvar och tidens knapphet, så kan vi säga att Jesus hjälpte Johannes att plocka bort hämnden som en gudssanktionerad del i ett mänskligt liv, och därför oss som känner att vi på vårt eget speciella individuella sätt designar livet i vårt dop, som också är temat för den här söndagen.
Dopet är ett fönster, och det är öppet alltid, vilket inget annat är.
Text idag, 2020 06 14, Första söndagen efter Trefaldighet, Matteus 3:11-12.
Psalmer t ex 253, 258, och 311.