Historiskt imperfekt, därför futurum och redan nu – Söndagen 29 september 2025

Uppenbarelsebokens text i kapitel 12, verserna 7-12, berättar om det som hände. Verben står i imperfekt: gav, stred, övermannades, fanns, störtades, hördes. Imperfekt för att Jesus har kämpat mot fördärvsmakterna och Gud har försonat världen i sig (eller med Psaltaren 103, av den med åldern mogna David ”rest sin tron i himlen”.) Historiskt, ja, imperfekt, ja. Framtida och i nuet just därför. Psaltarpsalm 103: 19-22.


I alla religioner liksom i alla storfilmer under 1900-talet finns det en avgörande episod, myt eller scen när godheten står mot ondskan. Det gäller alla religioner om de så är från Främre orienten eller har uppkommit i andra delar av världen, före, under antiken eller senare, och det gäller filmer som Batman, Harry Potter, Stjärnornas krig för att inte tala om Bondfilmerna som tydligt i titlarna sätter ord på allvarets ögonblick. Sedan några år har tv-spel och alltmer dataspelen blivit arenorna för denna strid, och i oktober kommer det mest utvecklade spelet med titeln Diablo IV, episkt, som det står i förhandsreklamen, och självklart interaktivt!

Särskilt filmer som skapades från 1940-talet framåt – och de under det ”kalla kriget” lyfter fram en avgörande scen, när det onda står mot det goda, och alla vi i biopubliken eller framför tv:n hämtar andan, för det verkar i det längsta som om ondskan ska segra, för den är bättre beväpnad, har slugt gillrat en fälla, följer inte spelreglerna utan är ojuste, och vet var fall-luckorna är, och har dessutom i vissa filmer mutat de andra runt om representanten för det goda, som plötsligt står alldeles ensam och övergiven mot ondskan själv.

Astrid Lindgren var väl den författare som överförde detta kamp- och stridsmotiv till barnlitteratur – i böcker som Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta. Överförde det skickligt och i lagom doser för att hålla kvar det spännande och viktiga med att vara barn och stå upp för det goda utan att barn som läsare och publik skulle bi skrämda och rädda.

Men inte bara i gamla och nya religioner och filmer under de senaste 80 åren upprepas detta tema – också i vårt inre, i alla våra mardrömmar, och i de vägval vi står inför, där vi inte riktigt alltid vet vad som är gott och vad som är mindre gott, eller rentav destruktivt och ont upprepas striden mellan gott och ont.

 Vi har ett samvete, sade man för i klassisk teologi, för att Gud genom samvetet skulle leda oss rätt i alla dessa vägval. Det dåliga samvetet, när vi valt fel, skaver och plågar oss och får oss att ångra oss, vända om – och ta den rätta vägen, den smala goda vägen. Vägen för andras skull, framtidens skull, skapelsens skull för att inte äventyra andras möjligheter. (Brundtlandsdoktrinen)

Dagligen påminns vi dessutom om att det finns en strid, och krig i världen – och raseriet och komplexiteten tycks öka hela tiden. Konflikt på konflikt, blodbad på blodbad. Hämnd och eskalering – ja det känns ibland som det är fullständigt omöjligt att säga att den ena är god och den andra är ond – för ondskan kryper in också i det goda, och fastän vi så gärna vill skilja ut det goda, och ska så försöka göra för att fortsätta vara värdiga vår kallelse att vara Guds medskapare, så är det ibland omöjligt. All propaganda och all fake news gör ju att vår verklighetsbild är vanställd och inte alltid objektiv – långt in i våra känsloliv är vi manipulerade och andra får oss att tro att det vi tycker är något vi har kommit på själva – men ibland är våra uppfattningar formade av aktörer med onda avsikter, splittrande syften. Manipulationen får oss först att säga det som lånat sig åt ondskan, sedan att både tycka och tänka det – så tar sig ondskans krafter in i oss och förstör – men det finns vägar ut. Jesus, t ex bildade alltid mur mot ondskan, och föll aldrig för frestelser, inte ens när de var förklädda till välvilja med goda avsikter.

Ja, våra uppfattningar är ibland formade av aktörer med onda avsikter, splittrande syften. Och det påminner om Bibelns språkbruk – för där är definitionen av Djävulen att det är den som splittrar – ja, det är Djävulens signum, att splittra allt gott verk. 

Därför firar vi med glädje den helige Mikaels dag, och hör hur ondskan, i form av Djävulen och satan, är nedkastad från himmelen – alltså från platsen från vilken världen styrs. Och tiden nu, raseriets tid, är enligt Uppenbarelseboken begränsad.

Gud, vi ber dig – låt raseriets tid inom kort vara över, – för Jesus segrade över ondskan, döden, förgängelsen, synden och du försonade i dig hela universum. Segrade för att segra och därför också redan nu.

Psalmer i Den svenska psalmboken: 38, melodi B och 237, för båda psalmerna samtliga verser! Två olika psalmer och inom samma tro, också min.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *