Thursdays in Black, Torsdagar i svart inleds i Helsingborg samma vecka som Nobels fredspris delas ut för insatser mot användandet av sexuellt våld som vapen i krig och väpnad konflikt, i samma vecka som har Internationella dagen för mänskliga rättigheter på måndagen, och som på torsdagen firar tvångsgifte-vägrerskan Lucia på varenda förskola, skola, arbetsplats, sjukhus, äldreboende och tv-kanal.

Torsdagar i svart visar att allt vårt stöd och all vår medkänsla går till er som är offer, er spädbarnsflickor, er unga flickor, er som är ungdomar och er vuxna kvinnor som utsatts och utsätts för övergrepp, våldtäkt, brott och våld i olika former, fysiskt på er kropp med smärtor som består hela livet, psykiskt som gett er trauma som jagar er natt som dag, socialt som stigmatiserar er och brännmärker en självbild i er som är outhärdlig för er själva, och som väcker allt från avstånd och förakt både hos dem ni älskar och är älskade av till djup solidaritet. En självbild som riskerar att distansera er från livet, i en värld där flickor föds in i förtryck och orättvisor – bara för att de är flickor.

Fattigdom och kulturella normer gör att flickor får sämre möjligheter till utbildning, sjukvård eller försörjning, och de utsätts för sexuellt våld, tvångsgifte eller könsstympning, och flickor får äta sist och minst.

I en sådan värld vänder jag mig, inte i vädjan men i ett absolut och ovillkorligt fördömande till er andra, ni som enskilt, tillsammans eller strukturellt gjort och gör, medverkat och medverkar till att flickor och kvinnor hamnat i avgrundens lidanden. Och vi klär oss i svart för det ni är skyldiga till, och vi kräver förändring nu.

Börja nu att leva värdigt. För som människa och som del av ett sammanhang oavsett vad du kallar det eller hur du legitimerar det ska du bara göra sådant som dina
föräldrar och barn och hela världen kan se på att du gör.

Du ska bara göra sådant du ska kunna göra utan att vara rädd för vad man generellt och i alla tider, nuvarande och kommande, och grupper och kretsar säger om dig. Som människa ska du leva så att ditt samvete inte är mot dig, tynger dig. Leva så att ditt samvete inte är något du måste döva eller förklara bort med ideologi eller överbyggnad eller har svårt att umgås med.

Du ska bete dig mot andra människor på ett sätt som gör att du ärligt och rakt alltid ska kunna säga att du gjort ditt absolut bästa som människa och att du aldrig i lydnad och lojalitet eller för fosterlandet eller ”saken” eller någon upphöjd ledare gjort något som stått i konflikt med dina värderingar, som du känner dem i ditt innerstas djup, när du möter dig själv, ansikte mot ansikte, avklätt och sant.

I varje människa, i varje flicka ska du se dig själv, din egen mamma, din egen älskade, din egen dotter, eller ditt eget barnbarn. Aldrig någonsin kan du gömma dig bakom att du bara gjorde som de andra, eller att du inte visste bättre, eller att du inte förstod. För du är skapad till Guds avbild, med Guds egen överlämnade naturliga och utvecklade förmåga att skilja på gott och ont, att som Gud själv i varje stund göra det absolut bästa av det som finns framför dig - och att aldrig någonsin förfalla till att gömma dig eller kamouflera dig.

För sanningen är att du kommer att stå till svars, för vad du gjort mot någon av dessa mina minsta, som Jesus säger (Bibeln, evangelium enligt Matteus, kapitel 25). Stå till svars på samma sätt som du redan idag står till svars i ditt eget samvete, den existentiella tribunalen som du kallas inför och som du inte äger eller i längden kan manipulera. Även om samvetets signal bara är obetydlig och svag nu så kommer volymen maxas och en gång höras i hela vårt universum och riktas rakt mot dig. Och allt kommer att bli hörbart och synligt för alla. Så ändra dig nu.

Kom i håg det, att du är skapad som Guds avbild, för att vara som Gud - och varje handling som du gör mot barn, flickor, och kvinnor, även om du har tradition, sedvänjor eller order och argument bakom dig, kommer att stå dig dyrt, oändligt dyrt, och bortom döden.

För vårt universum är inte en plats som kom till för att människor skulle få en lekplats för terror, sexuella övergrepp, förminskande, översitteri, krigsstrategier, kroppsförakt och ondska. Verkligheten finns för att varje människa ska få chansen att göra gott och ta emot godhet. Och alla som har utsatts för ondska och övergrepp i någon form kommer att få upprättelse och läkedom i evighet och alla de som är förövare och åskådare kommer att få betala ett mycket högt pris, förutom den totala insikt av självförakt som ska bli en del av deras dom, väldigt länge, ja längre än så.

Förövarna och de passiva åskådarna och blicken-bort-vändarna kanske inbillar sig att de är helt skilda grupper - men så är det minsann inte. Och det är offren som avgör. Offren avgör var gränssnittet mellan förövare och åskådare går. Så ta tag i det här innan det är försent - du som är skapad till Gud avbild, att bli som Gud, att efterlikna Gud i kärlek. Och har du problem med ord som kärlek, ord som innehåller begreppet Gud och teoretiska resonemang i allmänhet, så tänk bara så här: det handlar om hur du vill att andra ska vara mot dig. Göra mot dig, göra med din kropp, ditt liv, det av vårt universum som är du.

Och om du nu påstår dig ha en livsåskådning, en övertygelse eller ett uppdrag och en roll i en hierarki som uppmuntrar och förväntar sig ditt onda beteende, så säger jag bara en enda sak:

Du är människa och de andra människorna är precis som du. Bedra dig inte med uppfattningen att vårt universum är etiskt neutralt, eller moraliskt indifferent, eller utan energi att utkräva sin rätt mot dem som gjort något ont mot någon av dessa våra minsta, mot världens flickor och kvinnor.