Religiösa och kulturella lokaler för människor här i Sverige sätts i brand. Slagord. Sprayburkar. Skräck. Hatbrott – angrepp mot människor, skadegörelse p g a offrens egenskaper och identitet. Tysta medgivanden runt om. Smygande normalisering och tillvänjning.

Vissa människor rycks med och blir små facklor i ett stort spel. Eskilstuna och Eslöv var platserna i slutet av 2014, och idag på nyårsdagen 2015 Uppsala. Demonstrationer mot muslimer på torgen i Europa, med tusentals människor, kastar sina skuggor över oss och blir till aggressiva aktioner på bakgator och centra i Sverige.

”Det går inte att jämföra!” säger de fortfarande naiva som står längst fram i frontlinjen. Bakom dem står de som kastar brinnande helveten genom fönstren. Främlingsfientligheten exponeras djävulskt effektivt i sociala medier och på tv. Inget slår eld (jfr Flugornas herre). Bilderna på skärmarna visar att det går att konkretisera fientligheten. Samhällskroppen splittras. Var och en stänger sin dörr, och vrider om nyckeln en extra gång. Religionerna får bära de andras skuld – och främlingsfientligheten smiter in.

För 20 år sedan kom en läsvärd bok som handlar om Väst och de jugoslaviska nationalitetskrigen. Titeln är talande: Från början för sent.

I slutordet resonerar freds- och konfliktsforskaren Wilhelm Agrell kring en fråga som säkert många känner igen. Frågan är om historien upprepar sig. Den välformulerade, och historiskt välunderbyggda, slutsatsen är att misstagen i historien upprepar sig.

Misstagen upprepas, av människor, i historien. Människorna är subjekten. Människorna har ansvar. Historien är platsen i tiden.

Gud, vi ber dig om hjälp, nu!
För du är inte naiv, och du blundar inte.
För du älskar och vill befria alla människor.

För du kastar inga slagord eller helveten
Du inbjuder till att dela, lära och göra,
tillsammans.

Amen
– – –
Idag har en storm siktats för natten och morgondagen, och stormvarning klass 2 är utfärdad för delar av landet. SMHI har gett den namnet Svea. Tanken går till en strof som skrevs som en varning ”för hela landet, hela tiden.” Kanske nynnar du också fortfarande den: ”Blir väckta av en våldsam storm, den drar genom landet vi föddes i”

Strofen avslutar den tredje versen i sången Landet vi föddes i, av Tomas Andersson Wij. Den som Tomas på akustisk gitarr hyperintensivt framförde som en profetisk visselblåsare i tv-gala-rutan, redan för många år sedan.

I samma vers står det så här: och du önskar du kände nåt av kärlek av samhörighet.

Gud,
Väck oss så att vår kärlek får fortsätta att växa!
Trösta och håll om alla rädda!
Sätt en varm gräns mot det som inte vill gott!
Bjud upp oss, igen, i din kärleksdans!
Amen