TRE SMÅ HÄFTSTIFT SOM LYSER I EN STAD UTAN TRÄNGSELSKATTER MELLAN MÄNNISKOR


Nu har jag varit i Lundby församling ett år och 15 dagar. De senaste månaderna har många här i Göteborg börjat fråga mig litet mer på djupet. Både om personliga saker. Och om tro och politik. Parallellt med frågandet möter jag en gåpåigare och rättframmare ton och ett djupare tilltal, och ibland ett spontant, nyfiket och uppfriskande testande av min integritetsgräns (och självkritik och ärlighet). Tror jag.

Idag t ex fick jag på Storsamlingen med all personal först en rak fråga vid bordet, och sedan på podiet en rätt personlig liten julgåva att bära. Reflexväst både till mig och Calle, vår lille valp som vi ska hämta på fredag. Och båda västarna är GBG-märkta. Det känns.

Och i eftermiddags möte med Miljörådet i Biskopsgården. Kreativa ansvarstagande medarbetare som vill ha en värld som håller. Det känns.

Ikväll på Interreligiösa Centret fick jag återigen vara med människor från olika kulturella och religiösa traditioner. Människor som delar hoppet om ett Göteborg för alla, en stad utan trängselskatter mellan människor. Det känns.

En av frågorna till mig på sistone är varför det finns tre gyllene häftstift på min bloggprofil. Svaret är att för några år sedan, på Lunds universitet, var jag med i ett samtal med en av Sveriges mest intressanta och inom kristen tro teoretiskt mest kunniga människor jag någonsin träffat. Då hörde jag något som förra hösten, när kommunikatörerna i Lundby ville ha en bild av hur jag ”ser” på Gud, landade i tre häftstift. För mig betydde det jag hade hört något som berörde. Och häftstiften gör att det berör ett lager till, in.
Informationen blev till kommunikation:

”Gud är för mig ofta bara en detalj. Eller en kort episod. Inte en omfattande världsåskådning som kräver total hängivelse eller bekännelse på många rader. Inget uppseendeväckande och stort. Tre små häftstift får mig att känna att det lilla räcker. Tro, hopp och kärlek börjar som små aningar. Det lyser om häftstiften, och i min barndom var de ofta röda och gröna. Och jag ser kökshyllor med vaxat papper och trygghet, framför oss.”

(Se tidningen & Gud, 2013, nr 4, som finns på Lundby församlings hemsida)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *