Till innehållet på sidan

Etikett: sorg

  • diakonibloggen

    ”Skilsmässa är som en död utan gravsten”

    En kollega uttryckte en gång: ”Skilsmässa är som en död utan gravsten”. I mitt arbete handlar det mycket om död och sorg. Olika slags död och olika slags sorg. Olika men med mycket gemensamt. Jag minns din röst, din doft, din värme som om du fanns här hos mej just nu. Din lätta kyss på

    Läs mer

  • diakonibloggen

    Plötsligt har det ofattbara hänt

    Det är som om döden alltid kommer för tidigt. Vi vet naturligtvis alltför väl att vi förr eller senare måste släppa taget om varandra. Men inte idag. I morgon om det är tvunget, men för Guds skull inte idag. Det är alldeles för tidigt. Det går inte att förbereda sig för döden. Jag föll handlöst.

    Läs mer

  • diakonibloggen
    ,

    Gråt med dem som gråter

    Snart fylls kyrkogårdarna med ljus och gravsmyckningar. Det är allhelgonatid – en tid att minnas, att sakna och kanske även klä längtan i ord. Vi skickar med två boktips från Verbum. Den första berör just vikten av att våga prata om och dela med sig av det svåra. Bok nummer två berör det som kanske

    Läs mer

  • diakonibloggen

    I förgänglighetens tid

    Sommartid spenderar vi i allmänhet mer tid med böcker, i hängmattan eller läsfåtöljen. Diakonibloggen kommer under sommaren att presentera några bokrecensioner. Här kommer den första. Den dolda dörren – om undran inför döden av Owe Wikström (Natur & Kultur, 2014). Juni månad väcker hos mig ett vemod. När sommaren står i sin vackraste dräkt blir alltings förgänglighet så

    Läs mer

  • diakonibloggen

    Allahelgona

    Kanske är du på väg, eller har du redan varit där. Många av oss har en plats, en grav med någon vi minns och saknar. Kanske var det länge sedan eller alldeles nyss du förlorade någon dig närstående? Allahelgona är tiden då saknaden och sorgen få stå i centrum, en tid att påminnas om vårt

    Läs mer

  • diakonibloggen

    ”Barnatro, barnatro. Till himmelen du är en gyllne bro”.

    ”Barnatro, barnatro. Till himmelen du är en gyllne bro”. I min värld är det ingen frälsningssoldat som sjunger utan Stefan Sundström med lätt bruten stämma. Det är vackert att lyssna på även om jag för längelsen förlorat min barnatro. När jag var liten sjöng jag i kyrkokör, samlade småmynt i en pappersbössa till Lutherhjälpen och

    Läs mer

  • diakonibloggen

    Våga tala om mer än man törs

    Att våga möta en annan människa kan vara det svåraste som finns. Det kan också vara ganska enkelt. Vi människor finns i alla färger och former och med miljoners olika personligheter och säkert ännu fler sinnestämningar. Hur vet man att man bemöter någon annan rätt? Personligen tror jag att man har allt att vinna på

    Läs mer

  • diakonibloggen
    ,

    Hudlös och ensam?

    Det har hänt några gånger i mitt liv att allt bara har fått stanna upp. Mitt i det brusiga, ivriga livet har sorgliga händelser plötsligt bara omkullkastat allting. Ena sekunden sitter man i soffan och funderar över fredagsmysmenyn och i nästa sitter man med helt nya fakta på kartan och gör ett livsbokslut, ett slags

    Läs mer

  • diakonibloggen
    ,

    Ensamhet

    Min dotters hjärta stannade en iskall tisdag i januari. Det var en knapp vecka före beräknad förlossning och jag satt på en sjukhusbrits med blicken fäst på en ultraljudsskärm.  Omvärlden tystnade. Klockorna stannade. Tårarna rann. Utanför sjukhusfönstret var det rusningstrafik. Människor på väg åt olika håll. Föräldrar med småbarn i barnvagnar och bärsjalar. Jag satt som

    Läs mer

  • diakonibloggen

    Malin och medmänsklighet

    Jag heter Malin Lindell och är mamma till fem pojkar, men jag har bara tre av dem med mig här på jorden. Två av mina pojkar levde bara i min mage och dog innan de föddes. För mig betyder det oerhört mycket att finnas som stöd för andra som hamnar i denna hemska situation att

    Läs mer