Ikväll kommer Uppdrag granskning i SVT att inrikta sig på frågan om barnfattigdom i Sverige. Utgångspunkten är att flera av de större barnrättsorganisationerna vinklar siffror för att driva sina kampanjer. I programmet menar man att organisationerna överdriver barnfattigdomen och får situationen att verka värre än den är. Rädda barnen föregriper programmet i en artikel och skriver bland annat om kampanjen Black som de själva valde att avbryta då den kunde tolkas som en överdrift av siffror. Läs mer här. Organisationen BRIS har valt att sluta använda begreppet barnfattigdom. Istället talar man om ekonomisk och social utsatthet.
Finns det fattiga barn i Sverige? Ja, det finns barn som har svårt att äta sig mätta och går i dåliga kläder och skor, som inte har råd med glasögon. De kanske inte är så många, men de finns. Betydligt större är det antal som i jämförelse med andra barn lever i ekonomiskt och socialt utanförskap. Som det står i Rädda barnens artikel: ”Det handlar om barn som växer upp med konstant knappa resurser. Det formar dem som människor och lär dem att de inte har samma möjligheter som andra.”
Det handlar kanske inte så mycket om siffror och statistik. Bakom siffrorna finns människor, i kamp för sin vardag och att leva med skammen att inte riktigt duga. Uppdraget för kyrkans diakoni är att möta människor i utsatthet och utanförskap. Och ibland handlar det faktiskt om praktiska saker såsom matkassar, kläder och skor.
Detta är ett inlägg under temat Diakoni – men hur? Har du tankar och funderingar, maila oss gärna: diakoni.se@gmail.com eller kommentera nedan.
Lämna ett svar