Till innehåll på sidan
diakonibloggen

Tre korta frågor till Emanuel Karlsten

Skärmavbild 2013-03-30 kl. 22.53.28För några månader sen fick vi, Karin och Lotta, möjlighet att lyssna till Emanuel Karlsten i Fjällstugan i Jönköping. Emanuel har för många inom kyrkan fått bli en stor inspirationskälla just när det gäller framtiden för kyrkan och hur vi kan vara kyrka på nätet.
Vi ställde tre frågor:
1. Varför ska kyrkan finnas på nätet?
För att 90 procent av svenskarna finns där. Egentligen borde det vara skäl nog. Enkelt sagt: För att vi måste, men viktigast: För att vi har så mycket att vinna på det!
2. Kan man förmedla hopp på nätet?
Självklart! Precis som hat, kärlek och alla andra känslor. Nätet är inte särskilt olikt andra sätt kommunicera. Precis som brev kan ge hopp, hat kärlek, kan nätet göra det!
3. Varför dialog och inte information på nätet?
Jag brukar jämföra det med att nätet och sociala medier är en fest i ett rum. Om du vill vara en del av en fest måste du först dyka upp. Och sedan mingla. Börjar vi informera uppfattas vi som att vi står på en stol och ropar. Föreställ dig hur obekvämt det hade blivit på festen då. Folk hade hållt sig borta från dig, försökt blockera ut dig. Men om du istället hade varit sökande, försökt hitta de sammanhang och grupperingar som samtalar om ämnen där du kan bidra – då har du plötsligt lyckats. Jag tror det är så vi måste se vår närvaro på nätet, som sökande, inlyssnande och i ständig dialog. Det ger också en ödmjukhet över hur lång tid det kommer ta för dig att lyckas på nätet. Den ödmjukheten kommer att vara viktig.
Läs mer om och av Emanuel Karlsten här , Du kan även följa Emanuel Karlsten på twitter
Bilden är hämtad från Emanuel Karlstens sida

Kommentarer

4 svar till ”Tre korta frågor till Emanuel Karlsten”

  1. Profilbild för Maria Liljenberg
    Maria Liljenberg

    Mmm, så bra, en rejäl och nyttig tankevurpa för många av oss inom kristenheten… Tack!

    1. Profilbild för diakonibloggen

      Vi kan bara instämma:-) Bra funderingar av Emanuel när det gäller dialog och närvaro på nätet.

  2. Profilbild för Stephan Gullberg
    Stephan Gullberg

    När jag läser det kommer jag att tänka på mina egna erfarenheter när jag i mitten av 1990-talet hittade tillbaka till en tro och till Svenska kyrkan. Visserligen har mycket hänt med hemsidor etc för församlingar och kyrkan som helhet sen dess, men samtidigt har väldigt lite hänt märker jag.

    Mina frågor då gällde ju Gud, Bibeln, hur ska jag leva som kristen, vad får jag? ……., dvs ungefär det vanliga. Men hemsidorna var precis som nu bara besatta av att berätta detaljer typ som vad som händer på söndag och adressen till församlingshemmet. Bibeln och bibelstudier minns jag att jag var tvungen att leta fram en pingstförsamlingssida för att se någon prata om. Nu tog jag ändå inte kontakt med den, utan fortsatte försöka med Svenska kyrkan, i o m att det var där jag har rötterna.

    Men sen fanns det några nätkyrkor också, bl a i Norge, och där kunde man mejla och chatta lite och få svar på frågor som om brunt har någon speciell liturgisk betydelse (jag och en vän hade en diskussion utifrån en tavla).

    Ska jag sammanfatta det jag upplevde då, och som till stor del känns lika idag, så verkade ingen kunna tänka tanken att någon skulle gå in på en hemsida (eller forum) för att söka svar på frågor om tron eller för att prata om den, utan det handlade om aktiviteter.

    Stephan Gullberg, diakon

    1. Profilbild för diakonibloggen

      Tack, Stephan, för att du delade den erfarenheten. Det är verkligen en angelägenhet att församlingarna får upp ögonen för detta. Vilka möjligheter vi skulle ha om hemsidorna inte bara blev informativa utan verkligen gav utrymme för dialog. /Lotta, diakonibloggen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *