Möt mig på nätet! Du ser vem jag är men du kan vara helt anonym om du vill. Samtal för unga är vi, Isabelle och jag. Vi kompletterar varandra. Isabelle är 19 år och jag är 48 år. Isabelle är ung och har koll på olika sidor, vet vad som diskuteras och vad hon är upprörd på. Jag har en del erfarenhet av samtal efter 20 år som socionom och diakon.

Just nu finns vi på facebook, Kamrat, Emocore och Chathour och så har vi en gmailadress och en blogg på blogspot . Överallt heter vi Samtal för unga och överallt har vi profiler där vi presenterar vad Samtal för unga är, att vi är från Svenska kyrkan och att vårt syfte är att vara ett samtalsstöd på internet. På Diakonicentrums hemsida finns också en beskrivning av oss och vad vi gör. Den som tar kontakt med oss kan alltså se hur vi ser ut och läsa om hur vi arbetar och hur vi tänker i olika sammanhang. Det finns också möjlighet att sms:a, ring och boka ett möte i verkliga livet. Den som tar kontakt väljer om hen visa vem hen är eller vara anonym. På Chathour kan man vara helt anonym och det är viktigt för oss att det finns den möjligheten för dem som har svåra saker att berätta och är osäkra på vad de kan berätta. Vi finns på nätet på onsdagar eftermiddag och kväll samt en gång under helgen.

På Kamrat brukar jag börja med att skriva en live, dvs. skriva en fråga som alla ser, till exempel ”Hur mår du? Behöver du prata av dig?” Det kostar 5 kr. Några kollar vilka vi är, andra testar oss och ser vad vi går för. Kan man prata sex? Är du singel? Några samtal är djupa och riktigt viktiga. Precis som när man möter folk på stan. Ibland säger man hej och andra gånger går man in med någon på ett café och har ett djupt samtal.

Vi är bara två som nätvandrar nu. Vi har varit ett par till och jag skulle önska att det var fler som var ute och gick på nätet. Samtalen på nätet är inte mindre viktiga än dem man bokar och har i samtalsrummet. Det är väl utfört arbete som ska få ta en del av arbetstiden. Många är ute på nätet och pratar med dem de redan känner i ungdomsgrupper, konfirmandgrupper, föräldragrupper med flera. Men de här som inte alls har kontakt med kyrkan, och det är ganska många, hur finns vi till för dem som folkkyrka på nätet?

Följ oss, vandra med oss. Se det som en pilgrimsvandring. Du möter mycket nytt och främmande. Det är spännande och utmanande. Och framför allt utvecklande. Kom!

Eva-Mari Karlsson Kempi, diakon
Diakonicentrum Örebro

Stöttande samtal på nätet?! Hur tänker du? Dela gärna dina synpunkter eller erfarenheter i en kommentar eller skicka ett mail till diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta, diakonibloggen