När vi pratar om psykisk ohälsa tänker vi kanske specifikt på den som drabbas av den. Psykisk ohälsa kan se ut på lika många sätt som det finns människor som drabbas. Det som ofta nämns är utbrändhet, depression, nedstämdhet, ångest, panikångest. Allvarligare psykisk ohälsa skulle kunna benämnas psykisk sjukdom. Där hittar vi schizofreni, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, paranoia. Tittar vi vidare hittar vi neuropsykiatriska diagnoser. Aspergers syndrom, autism, ADHD. Listan kan göras nästan hur lång som helst.

När någon drabbas av psykisk ohälsa innebär det ofta ångest och depression. Personen tappar all ork. Det basala i vardagen kan bli som att bestiga ett berg. I vissa fall kan det också förorsaka personlighetsförändringar och försämring av intellektuella funktioner. I värsta fall får personen en allvarlig psykisk sjukdom.

Det som i många fall glöms bort är att även anhöriga påverkas. Framför allt barnen påverkas i hög grad om någon i familjen drabbas av psykisk ohälsa. Skuld, skam, en diffus känsla av att vara skyldig och ibland vanvård gör att barnen mår dåligt. Vilket i ett senare skede av livet kan förorsaka psykisk ohälsa eller sjukdom för barnet om inte förbyggande insatser sätts in.

När vi pratar om psykisk ohälsa får vi alltså inte glömma att för varje människa som drabbas är det ett antal närstående som påverkas. Det innebär att psykisk ohälsa många gånger också är ett anhörigproblem. Det finns forskning som gör gällande att 25 % av den svenska befolkningen någon gång under livet kommer att behöva medicinsk behandling. Lägg till närstående så blir det en dramatisk procentsiffra som påverkas. Psykisk ohälsa är alltså ett folkhälsoproblem.

Vad som förorsakar psykisk ohälsa går förstås inte att svara tvärsäkert på. Det finns forskning som säger att under stora samhällsförändringar, som nu pågår, finns en förhöjd psykisk ohälsa. Idéhistorikern Karin Johannisson talar bland annat om det. Människans egen livshistoria har en betydande roll. Arbetslöshet, skilsmässor och ekonomiska problem är andra riskfaktorer.

Psykisk ohälsa omfattar individen men också anhöriga och samhället. Politiska och strukturella beslut har betydelse för den psykiska hälsan. Tänk på det när ni går och röstar nästa år.

Kjell Andersson
Konstnär, bluesgitarrist/sångare filmare, sportnörd samt handledare för människor med psykisk ohälsa

Vill du dela dina tankar om psykisk ohälsa? Kommentera gärna eller maila diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta