Till innehåll på sidan
diakonibloggen

Tack!

Jag har låtit göra ett pannband på vilket det står TACK för att påminna mig själv om vilken oerhörd tur min generation har haft som får bli gammal i vår tid. Vi får inte bara leva länge – vi får också ha det så bra, omgivna av all denna välfärdsteknologi. Den är viktigare än någonsin när musklerna blir svagare och balansen sämre. Då är det en äkta välgärning att slippa bära ved och vatten, att ha tvättmaskin och dammsugare, etcetera.

veranda 1Jag har ett foto på min mormor där hon står nere vid sjön omgiven av sina fem barn efter väl förrättad tvätt. Dit ner är det ett par kilometer genom oländig och brant skogsmark. De har burit ner all tvätten, de har tvättat – och nu ska tvätten och de själva hem igen. Varje gång jag ser den bilden, tänker jag att så har jag aldrig tvättat. Men utan bilden som påminnelse tänker jag inte så mycket på all den bekvämlighet som välfärdsteknologin tillfört oss. Tillsammans med den medicinska utvecklingen har den ju i grunden förändrat det liv man kan leva som äldre.

De hittills genomförda 1,8 miljonerna gråstarrsoperationer i Sverige gör att vi som äldre slipper att bara acceptera ögonlinsernas grumling. Tidigare generationer fick höra att ”det är så det är att bli gammal” – men det skulle ingen nöja sig med i dag. Samtidigt har hörapparaterna förbättrats. Så har också möjligheterna till knä- och höftledsoperationer. Och värkmedicinerna har blivit så mycket bättre att vi slipper undan åtminstone en del av värken. Därför kan vi sova bättre på nätterna och blir på så sätt också mer kreativa…

Vi kommer alltså att se, höra och röra oss bättre än våra föräldrar, ha mindre ont, sova bättre, vara mer kreativa, och så vidare – men vad kommer vi då att göra? Vi blir gamla inte i ett muskelsamhälle utan i ett kunskapssamhälle. 2000-talets hjärnforskning har visat att man med åren visserligen blir sämre på detaljer (namn, sifferkoder, nya mobiler, nya datorkommandon) men att man fortsätter att klara sammanhang och till och med kan bli bättre på dem än någonsin tidigare i livet. Därtill får man bättre kontakt mellan tankar och känslor ju äldre man blir.

Kort uttryckt är livet som gammal mer av en utveckling än en utförsbacke. Somligt blir ”bättre”, annat blir ”sämre”. Klarar man att låta bli att jämföra olika delar av livet, kan man till och med komma på att ålderdomen utgör ytterligare en spännande och utvecklande fas i livet. Olik alla de andra – och inte alls med bara negativa förtecken.

Bodil Jönsson
Bodil Jönsson är författare till bland annat böckerna ”Tio tankar om tid” och ”Tid för det meningsfulla”
Du hittar med titlar och info på Bodils egen sida.

Har du också tankar och synpunkter om att bli äldre, något som du vill lyfta? Skicka ett mail till diakoni.se@gmail.com eller skriv en kommentar. /Karin & Lotta, diakonibloggen

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *