I höstas när den lille pojken Alan flutit i land på en strand i Grekland var jag tvungen att skriva av mig. Plötsligt hade världens blick öppnats för vad det handlar om, att människor flyr på svåra vägar och riskerar sina egna och anhörigas liv, för att komma till något bättre. Men vi har stängt dörren om tryggheten. Där och då, en stund, öppnades dörren på vid gavel och det lilla barnets kropp där i vattnet gjorde att vi inte kunde blunda mer. Jag skrev om Alan som låg död i vattnet, ett barn av alla världens barn, en människa av alla människor med samma rättigheter att få leva tryggt som du och jag. I en mörk tid hoppades jag att vi tillsammans skulle börja forma en bättre värld för oss alla. Och visst är det många som jobbar hårt för att det ska bli en rättvis värld, men vi måste kämpa vidare varje dag. Det är lätt att halka ner i fällan och tycka ”Nu är det fullt – ända till bristningsgränsen – här i Sverige, stopp och belägg, det går inte mer!” Men är det så? Visst kan vi bereda rum för barnet, för människan av kött och blod. Nog kan vi låta dörren stå öppen?!

Vid ett julbord för ett par veckor sedan satt jag bredvid Axel Dahlin. Det var ett intensivt samtal om texter, jobb och mycket annat. Han berättade att han fått frågan att skriva en sång till diakonibloggen och frågade om jag ville skriva texten. Då hade ”One Child” ganska många veckor legat i byrån – eller rättare sagt i telefonen – så jag tog fram mobilen (som man gör när man är på julbord) och visade texten för Axel, han bad mig mejla den. Jag gjorde det, men tyckte att jag ville lägga till en tredje vers för att knyta ihop flyktingsituationen nu med flyktingen som föddes i en krubba för länge sedan. Barnet som vill se och leva med oss. Detta var en fredagskväll, på lördag morgon hade jag ett mejl med den första demon av låten. Några dagar senare var sången helt klar och Axel gjorde inspelningar med Maria Ydreborg, piano, Martina Kohlin, sång, Axel Dahlin, percussion och Henrik Ydreborg, kör.

Tänk om vi tillsammans, du och jag, kan öppna våra hjärtan och se vad vi kan göra. Dela med oss, ibland kanske det är ett leende som förändrar världen för den du möter, en annan gång kanske det är en gåva av kläder eller ett bidrag till en organisation som jobbar för människor här i Sverige eller i andra länder.

Jultid, en tid då vi ger och tar emot, tänk om vi kan ta emot fler människor i våra liv och i vårt samhälle istället för att stänga gränser och dörrar.

#NowPlaying One Child (The Future of the World) med Axel Dahlin
https://open.spotify.com/track/6U27970whOEvLNpx6Y3l8u

När du köper ”One Child (The Future Of The World)” på iTunes eller streamar den så går pengarna oavkortat till underkläder och strumpor för asylsökande i Jönköping genom organisationerna ”Integrera mera” och ”Erikshjälpen”. Så lyssna mycket på Spotify eller köp låten!

Tillsammans kan vi, du och jag, göra världen lite bättre!

/Henrik Ydreborg

Vi fokuserar på flyktingar – möten och berättelser. Vill du dela erfarenheter? Skriv en kommentar eller maila till diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta, diakonibloggen