Till innehåll på sidan
diakonibloggen

En motrörelse till alternativa fakta

skarmavbild-2017-02-13-kl-15-49-35

Diakonibloggen fick del av ett debattinlägg om problematiken kring alternativa fakta:

Allt fler nyheter låses och förbehålls prenumeranter på nätet. Utvecklingen görs av tidningarna för att säkerställa ekonomin för god journalistik. Peter Wolodarski, chefredaktör för DN, skriver på sin facebook-sida lördagen den 4/2: ”Samtidigt som journalistiken är satt under ekonomisk, teknologisk och politisk press ökar intresset för den kvalificerade samhällsbevakningen.” Och det är viktigt med kvalitet vad gäller kunskap och samhällsbevakning. ”Prenumerera mera! God journalistik måste få kosta!” Såklart, och det stöder vi. Men genom vårt yrke som diakoner ser vi en stor risk med ”låsta nyheter” som vi utifrån ett ekonomiskt perspektiv uppfattar som exkluderande informationsförmedling. Plusmedlemskravet för att få tillgång till seriös journalistik på nätet tror vi bidrar till problemet då plånboken tyvärr avgör valet av nyhetskällor för många. Alla har inte råd och många tar sig inte råd med en prenumeration. Av olika anledningar naturligtvis, men med resultatet att den informationsbild man då får från samhället eller den nyhetskonsumtion man i en utsatt ekonomisk situation väljer ofta blir den som förmedlas kostnadsfritt.

Vi tänker att den här bilden behöver kompletteras och problematiseras för att få igång en viktig samhällsdebatt om kunskap och fakta. Kunskap är makt – även oriktig kunskap som alternativa fakta. Kvalificerad samhällsbevakning borde göras tillgänglig för alla ur ett samhällsbärande demokratiskt perspektiv. Korrekt fakta borde kunna nås av alla – inte bara av dem som har möjlighet att betala för den. ”Varje rörelse föder en motrörelse”, inleder Peter Wolodarski sitt inlägg på facebook. Med de senaste årens radikalt ändrade informationsflöde och informationskonsumtion som lett fram till genomslagskraften av alternativa fakta – ligger det inte ett större ansvar på media att säkerställa en mer generös spridning av fakta som aktiv motrörelse? Och public service?

Susanne Bodin Nordin och Monika Andersen
diakoner i Svenska kyrkan

Kommentarer

4 svar till ”En motrörelse till alternativa fakta”

  1. […] Källa: En motrörelse till alternativa fakta […]

  2. Profilbild för villacalifornia

    Som tidningsbud ser jag att prenumerationer på papperstidningen ökar igen, vilket jag tror beror på att folk vill ha kvalitetsnyheter.
    Samtidigt börjar jag tro att den ekonomiska kris som drabbat oss, är på väg att försvinna. Tidningar var det första som drogs in på, när hushållen var tvungna att dra in på något..

  3. Profilbild för Björn Malmehed
    Björn Malmehed

    Jag förstår inte problemet med att tidningar kostar. Radio är gratis, och tidningar har alltid kostat. Vem ska finansiera nyhetsmedia om inte konsumenter?

    1. Profilbild för Susanne, diakon
      Susanne, diakon

      Hej, tack för din återkoppling. Att tidningar kostar är inte ett problem i första hand men kan förstås också bidra. Det vi pekar på är det vi tror är sambandet mellan utbredningen av alternativ fakta på nätet kopplat till Plusmedlemskravet för att få tillgång till kvalificerad samhällsbevakning där. Med avgiftsbelagd kvalitetsjournalistik är kanske den största utmaningen att locka nätläsaren bort från den lätta klickvägen med gratis förmedlade nyheter via alternativa nyhetskällor. Om det ena är gratis och det andra kostar uppstår ett problem, inte bara för dem som kan välja. Många har ekonomiska förutsättningar att kunna betala för nyheter, andra har inte det.

      Dagens nyheters Sverker Lenas lyfte 14/6-16 rapporten från Reuters Institute om det ändrade konsumtionsbeteendet. (Läs artikeln via länken: http://www.dn.se/kultur-noje/sociala-medier-tar-over-nyhetsflodet/). Om att sociala nätverk som Facebook och andra ”håller på att ta över nyhetsförmedlingen från journalistiska plattformar som dagstidningar, radio och tv-nyheter.” Förändrat konsumtionsbeteende är det många som håller koll på och också snabbt utnyttjar i olika syften – som marknadsmöjlighet och som politisk arena.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *