• Diakonibloggen
  • Det trotsiga hoppet! Små exempel på storhet i närmiljön
Till innehåll på sidan
diakonibloggen

Det trotsiga hoppet! Små exempel på storhet i närmiljön

Hon intog rummet och var tydlig med sitt budskap. Det gick inte att ta miste på att hon var dedikerad och att hon menade allvar. Hon fick kämpa hårt eftersom hon inte blev tagen på allvar. Hon var ung och kvinna. Men hon gav sig inte. Hållbara festivaler var en av hennes drivkrafter och år 2011 tog hon beslutet att starta en hållbar festival i Karlskrona. Orsaken till att hon ville starta festivalen var större än rädslan för att misslyckas eftersom hon såg en värld av miljöförstöring, klimatförändringar och ohållbar livstil – en värld hon ville förändra.

Hon intog rummet och var tydlig med sitt budskap. Hon pratade om kommunikation, beteendeförändring och samverkan för hållbar utveckling. Hon erhöll ”Konungens stiftelse Ungt ledarskap ”. År 2019 tog hon ett ännu större beslut än år 2011: hon ställde in en festival. Orsaken till att hon ställde in festivalen var större än rädslan för att förlora sitt livsprojekt: hon såg en värld av jantelagsbeteende, sexism och ojämlik behandling – en värld hon nu vill förändra. Hon är medveten om att förändringar aldrig föds ur bekvämlighet och trygghet, utan när det finns motstånd och utmaningar.

Hon påvisar att när unga stängs ute hotar det demokratin. Barnkonventionen blir lag 2020. Det innebär att Sveriges kommuner, institutioner och makthavare nu har ett ännu större ansvar att inkludera barn och unga i samhällsbygget, på lokal, nationell och global nivå. Hon påtalar att unga kallas för ”den värderingsstyrda generationen” och ska betraktas som en fantastisk resurs. De unga eldsjälar och entreprenörer som vill påverka och förbättra sin kommun ska inte behöva mötas av krokben, bromsklossar och förminskande attityder. Hon lyfter fram FN:s globala mål. För att rädda världen måste hållbarhet bli begripligt, attraktivt, inspirerande och självklart. Globala målens kommunikationssystem är ett sätt, hållbara festivaler är ett annat. Hennes röst är tydlig.

Hon inspireras av Greta Thunberg och den 21 december 2018 inleder hon Fridays for future i Karlskrona. Hon, och många med henne, markerar allvaret varje fredag i Karlskrona. Det bildar, utbildar, berättar och handlar konkret i det lilla. Det går inte att värja sig. Varje fredag, oavsett väderlek. I fredags var det klimatstrejk nummer 51. De senaste månaderna har IPCC (Integrated Pollution Prevention and Control) släppt två rapporter, ett om land och markanvändning och ett om hav. I den första rapporten skriver de att vi måste satsa på agroekologiska odlingsmetoder, minska matsvinnet och drastiskt minska köttkonsumtionen om vi ska nå Parisavtalets mål om 1.5 grader. Fridays for future Karlskrona har nu skrivit ett medborgarförslag där Karlskrona kommun ska lyssna på den idag bästa tillgängliga forskningen och göra vad de kan.

Hon kom in i kyrkan och började prata sustainability. På Blekinge Tekniska Högskola (BTH) i Karlskrona finns det ett världsledande magisterprogram för hållbar utveckling som utbildat hundratals förändringsagenter från hela världen. Hon berättade att forskare i denna grupp har uppmärksammats med Näringslivets Utmärkelse för Hållbart Ledarskap, The Blue Planet Prize (Hållbarhetsområdets Nobelpris), The Global Social Responsibility Laureate Medal och finalistnomineringar till The Globe Sustainability Research Award. Och så frågade hon alldeles självklart: ”Vad gör du för miljön?”

Sommaren 2014 började hon att experimentera med att fermentera och grodda mat. När hon adderade en fermenterad ärta uppstod smaksensationen. Men vägen var lång och krokig. Resultatet blev i år den produkt som idag heter Bärta – en världsunik vidareutveckling av den traditionella indonesiska metoden för att göra tempeh. Hon uttrycker tydligt att det inte räcker med att vara klimatsmart, utan även planetnyttig. I det ingår det att ta hand om ekosystemen och att närma sig en cirkulär ekonomi. Att göra skillnad.

Tidig höst satt jag på den ekologiska herrgården Skärva i Karlskrona och avnjöt vegansk smakmeny tillsammans med dedikerade veganer. Samtalen var angelägna. Ett flertal av måltidsgästerna kom från Sustainabilityprogrammet på BTH. I mötena på Skärva herrgård finns ofta ”Changemakers” från hela världen. När vi blir bildade, utbildade och berörda – när det trotsiga hoppet rör vid oss – går det inte att låta bli att både leva och verka för Skapelsen. Det allra första uppdraget människan fick av Gud var att ta hand om skapelsen. Så vad gör vi? Vad gör du och jag? Vad gör kyrkan? I nästa stund tänker jag: Vilka är kyrkan? Vi är många som är kyrka i vardagssituationen när vi handlar, när vi minglar, när vi samtalar, nätverkar, cyklar, konsumerar, manifesterar, går på mjölksyrningskurs etcetera. Hur agerar vi i församlingar och grupper? För vi samtalet om att vara klimatsmart och planetnyttig? Lever vi som vi lär?

Kyrkans röst är ofta profetisk. Aktioner görs, åtgärder för förbättring vidtas, och kyrkans röst kan fortsätta höras där förändring behöver synliggöras. Flera av oss har barndomsminnen från församlingar som haft utbyte med olika projekt i andra länder. Många församlingar har funnits med i samtal och aktioner för fairtrade. År 2007 startade Världsbutiken i Karlskrona. Idag är fairtrade i mångt och mycket en självklarhet i dagligvaruhandeln. Nu behöver vi sätta ljuset på, vara profetiska, och obekväma, gällande huruvida vi är klimatsmarta och planetnyttiga. Många församlingar arbetar aktivt med miljöcertifiering på olika plan. Vilka exempel på storhet i närmiljön har du?

Pamlela Garpefors, kyrkoherde

Vi ber:

Gud, den första sanningen om våra liv är att vi är skapade.
Vi fick en egen plats i världen; skör, bräcklig och underbar.
Vi fick en plats att använda, att njuta, att kalla vårt hem i universum.
Men Gud, vi nöjde oss inte. Vi ville ha mer och det sköra gick sönder.
Nu står vi där och undrar vad som ska bli av oss. Om havet stiger,
om öknen breder ut sig, om skogen dör – vad ska det bli av oss?
Den andra sanningen om våra liv är att du älskar oss hela vägen genom död till liv.
Den tredje sanningen om våra liv är att du lovat att aldrig överge oss.
Gud, hjälp oss leva med dessa sanningar om våra liv så att vi ser vår utsatthet,
vi ser vår möjlighet och vi ser vårt hopp.
Kalla oss till det svåraste: att knyta ihop våra kunskaper, våra tankar och våra handlingar så att vi blir hela människor som kan göra det trasiga helt.
Du som skapar, älskar och bevarar oss.
Amen

(bön från Diakonia)

Temat är klimat och miljö och vi ger utrymme för olika tankar om att ta hand om skapelsen och ta vara på våra resurser. Vill du dela funderingar och reflektioner? Hör av dig till diakoni.se@gmail.com. Vi väntar på dina tankar! /Karin & Lotta

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *