Varje sommar de senaste åren har vi haft förmånen att tillsammans med eminenta gästbloggare få recensera nyutkomna böcker. Även denna sommar delar vi med oss av några boktips.
Finna bönen som redan finns – Martin Modéus, Verbum, 2020
En bok skriven av biskop Martin Modéus till den som tappat lust och inspiration att be och kanske till och med tro på bönens kraft och betydelse. I 47 kapitel bryter Modéus ner allt som rör bön och böneliv i smalare ämnen som handlar om sådant som hör livet till, om bönesvar, Guds upplevda frånvaro, om att släppa taget, om bön och prestation med mera. Varje kapitel avslutas med några punkter att reflektera över och en tankeövning att ta med sig utifrån ämnet.
Det blev så speciellt för mig personligen att få denna bok i min hand efter ett par månader in i coronatid. Våra gudstjänster är omställda och det böneliv jag annars är van vid är inte alls sig likt. Mycket har hängt på våran egen förmåga att skapa rum för bön och för mig har det inneburit många tankar om vad det egentligen är vi håller på med i vår kyrka. Främjar vi verkligen möten mellan Gud och människa i vår gudstjänst eller ser vi till att avståndet blir större? När jag slog upp boken och började läsa var min förväntan att detta är ännu en bok som skapar en upplevd distans genom att intellektualisera det som är så oerhört nära och personligt som bönen. Istället blir jag som läsare inbjuden till ett väldigt nära samtal med biskop Martin där han berättar utifrån sig själv hur det är och hur det har varit med bönen.
Egentligen hur det är och har varit i livet för oss som söker Gud, med bönen och sig själv som utgångspunkt. Språket är enkelt och texten upplevs lättläst. Varje kapitel förtjänar ändå tid och tid för eftertanke. Det är inte en bok som ska hastas igenom. När jag slår igen boken känner jag mig så bekräftad i min uppfattning om att bönen är det intimaste och personligaste vi har, och det ska inte analyseras sönder eller styras upp av någon annan. Jag tänker att boken riktar sig till alla, såväl till den som inte ens identifierar sig som troende, kanske inte ens som sökare, såväl till den som ser sig som grundad i både tro och bön. Det är snarare en inspiration och en tankeväckare än en vägledning.
”Bönen behöver inte uppfinnas, eftersom den redan finns i oss. Bokens viktigaste ärende är att hjälpa oss att få syn på detta och hjälpa oss att leva i det.”
Sara Carlsson, diakon
Lämna ett svar