I förra inlägget berättades om en enkätstudie vi genomfört där syftet var att undersöka hur diakoners aktiva tjänstgöring i söndagen gudstjänst ser ut i praktiken, främst genom att se hur frekvent diakoner deltar i olika moment i söndagens gudstjänst.
Nu kan vi presentera en helt nyutkommen rapport. Vi har i samarbete med Marie Cederschiöld högskola fördjupat studien och undersökt hur diakoners karitativa uppdrag får prägla söndagens gudstjänstutformning och likaså hur tjänstgöring i gudstjänsten får påverka det karitativa uppdraget. Rubriken för forskningsstudien är Brygga mellan samhälle och kyrka – Diakonens tjänstgöring i gudstjänstlivet
och dess relation till det karitativa uppdraget. Sammanfattningsvis kan vi utläsa:
Diakonatet idag definieras som karitativt med social omsorg i fokus samtidigt som det finns en omfattande praxis att diakoner tjänstgör i gudstjänsten. Våren 2020 genomförde vi en enkätstudie om diakoners tjänstgöring i gudstjänsten. Utifrån denna undersökning växte en vilja att fördjupa undersökningen kvalitativt och ta del av diakoners tankar om och erfarenheter av tjänstgöring i gudstjänst, detta kopplat till den karitativa aspekten av diakonatet och samspelet mellan diakoni och liturgi.
Undersökningens syfte är att, utifrån intervjuer med tio diakoner och deras respektive kyrkoherdar, undersöka tankar, erfarenheter och upplevelser av diakoners tjänstgöring i gudstjänsten. Hur beskriver de intervjuade sin uppfattning om och erfarenhet av relationen mellan diakonatets karitativa inriktning och liturgi? Rapporten inleds med en bakgrundsteckning av diakonatets utveckling i Svenska kyrkan samt hur diakonatets funktion idag beskrivs i officiella dokument, där dess liturgiska funktion är otydligt beskriven.
De forskningsfrågor vi valt att använda oss av i denna kvalitativa studie är följande:
– Hur gestaltas diakonens karitativa uppdrag och yrkesmässiga erfarenhet i gudstjänstens utformning?
– Hur uttrycks diakonens karitativa uppdrag och yrkesmässiga erfarenhet i gudstjänstens olika moment?
– Hur påverkar tjänstgöring i gudstjänsten diakonens karitativa uppdrag och vad får det för konsekvenser för församlingen?
Undersökningens resultat presenteras under fyra teman som har sin utgångspunkt i forskningsfrågorna. Det transkriberade intervjumaterialet har analyserats genom jämförelser inom respektive kategori, därefter har jämförelse gjorts mellan diakoner och kyrkoherdar med hänseende till likheter och skillnader i svaren.
Undersökningen visar att det finns en diskrepans mellan diakoners vardagsarbete och möjligheten att ta med den erfarenheten i utveckling av gudstjänstens utformning. Huvudgudstjänsten som den idag är utformad ger liten möjlighet att anpassa till målgrupp och ge den en diakonal prägel. Kyrkoherdarna i rapporten visar en uppskattning över diakonernas roll som brygga mellan samhälle och kyrka och lyfter främst symbolvärdet av att ha en diakon närvarande under huvudgudstjänsten. Båda grupperna lyfter fram att en diskussion om utveckling kan och bör ske.
Utifrån resultatet drar vi slutsatserna, att för att bättre ta vara på diakoners karitativa erfarenheter och låta dem få utrymme inom ramen för gudstjänstutveckling, krävs följande:
- En analys och bearbetning av huvudgudstjänstens utformning
- Riktlinjer för diakoners liturgiska funktion med teologisk motivering
- Att huvudgudstjänsten utformas så att den ger utrymme för att inbjuda människor som diakoner möter i andra sammanhang än gudstjänstsammanhang (till exempel hembesök, soppluncher, sorgegrupper med mera)
Du kan läsa forskningsrapporten i sin helhet här:
/Karin och Lotta
Lämna ett svar