Uppdrag Förtroendevald – specialutgåvan av handboken för Svenska kyrkan i utlandet

Handboken Uppdrag Förtroendevald finns även i en specialversion för Svenska kyrkans församlingar i utlandet.

Svenska kyrkan – en världsvid kyrka

  • Några ord från biskop Sven-Bernhard Fast
  • Om värdegrundsarbetet
  • Organisation, församlingsordning, församlingsinstruktion
  • Om personal, rekryterings samt policy
  • Svenska kyrkans utlandslokaler
  • Om utvecklingsområden
  • Den digitala kommunikationen

 

Några ord från biskop Sven-Bernhard Fast

Den lokala församlingen är platsen där kyrkan manifesteras, där tron bygger kyrka. Den är det sammanhang dit människor söker sig för att i gemenskap med varandra fira och ta emot Gud i ord och sakrament. Martin Luther säger: Kyrkan blir synlig när hon samlas för att fira gudstjänst.

Svenska kyrkans första utlandsförsamlingar var just detta – grupper av människor som levde i ett annat land. De hade uppdrag vid ambassader, i handel eller sjöfart, och levde sina liv långt hemifrån. Eftersom tro, språk och identitet hör samman och så mycket av kyrkans liv handlar om tilltal och samtal ville de samlas till svensk gudstjänst. De ville även ha själavård och tillgång till kyrkans handlingar på svenska i livets olika skiften. Guds språk är större, men när Gud talar till oss är det på vårt språk. När vi talar med Gud om våra liv vill vi känna den frihet som vårt modersmål ger.

När Gud blev människa var det för att samla sitt folk kring sig. Där människor finns är Gud redan närvarande. På den grunden bygger vi mötesplatser, ständigt i nya sammanhang. Närvarons teologi är grunden för kyrkans verksamhet på skolor och sjukhus, i fängelser och på arbetsplatser. Vi firar Guds närvaro överallt och i alla tider, men alltid just här och nu.

Under ökenvandringen bar Israels barn med sig en ark, en låda där lagens tavlor förvarades. Arken var tecknet på att de var Guds folk och att Gud var beredd att uppenbara sig hos dem under vandringen. I en allt mer globaliserad värld är våra utlandskyrkor och våra mötesplatser på samma sätt mobila tecken på Guds närvaro, som följer oss när vi går och som finns där var vi än slår ned bopålarna. Det blir en påminnelse om det provisoriska i våra byggnader och strukturer. Guds väg går där vi går och vart vi än går väntar han på oss där.

En församling är en församling var den än samlas, i en storstad eller på en liten ort, på en strand eller i en katedral, i Sverige eller utomlands. Församlingen delar Guds mission, sändning, med det glada budskapet om upprättelse och helande. Den delar uppgiften att undervisa och vägleda, att vittna i ord och handling om Guds kärlek och att följa i Mästarens spår för att Guds rike ska bli synligt när vi tjänar medmänniskan och världen.

Ingen kyrka kan leva utan tjänandets perspektiv, diakonin. Sjömanskyrkan började med ett diakonalt engagemang för sjöfolket, som tillbringade långa tider ute till havs och i främmande hamnar, utan kontakt med hem och familj. Numera har sjöfart och andra kommunikationer förändrats. Påfrestningarna ser annorlunda ut för vår tids resenärer och utlandsverksamma. Men de grundläggande mänskliga behoven är desamma: att mötas, att bygga vänskap, att dela vardagliga erfarenheter och att, när livet går sönder, hitta en plats för medmänsklighet. Det handlar om ett samtal på det egna språket, en hand att hålla i, en plats att ”bara vara” för att söka nytt livsmod.

Därför finns Svenska kyrkan – hemma, fast utomlands.

 

Om värdegrundsarbetet

Svenska kyrkan i utlandet uppfattas som en öppen, tillgänglig och välkomnande plats för svenskar i utlandet och som en självklar mötesplats för både bofasta och resande svenskar. Verksamheten är flexibel och dynamisk och har ett väl utvecklat samarbete med andra trossamfund och organisationer i utlandet.

Svenska kyrkan i utlandet arbetar med ett visionsarbete med syftet att stegvis och i samråd skapa en plattform för de kommande tio årens verksamhet. Syftet med detta arbete är att skapa tydlighet och förstärkt identitet för att kunna vara stolt över Svenska kyrkan i utlandet och att samlas kring den. Vidare att en gemensam värdegrund ska kunna presenteras vid introduktion av nyanställd personal och ständigt tydliggöras för anställda, förtroendevalda och övriga medarbetare.

Ett effektmål av arbetet är att alla anställda ska känna till och leva efter de gemensamma värderingarna. Alla viktiga beslut i organisationen ska ställas mot värderingsdokumentet som ska vara färdigt under 2015. Värderingsdokumentet ingår som ett naturligt steg i det visionsarbete som inleddes hösten 2012.

Alla församlingar har sin historia och sitt sätt att arbeta. Församlingarna utför sin verksamhet under olika förutsättningar. De olika kulturerna som byggs upp i respektive församling blir en syntes av Svenska kyrkan i utlandets värdegrund, kyrkoherdarnas ledarskap samt deras egna behov och förväntningar. Detta påverkar i sin tur de behov och förväntningar som församlingarna har på stödet från kansliet för Svenska kyrkan i utlandet.

Svenska kyrkan i utlandet följer svenskarna i världen. De senaste åren har inneburit stora förändringar i organisationen. Nya församlingar har skapats, gamla har lagts ner eller förändrats. Resurserna har minskat. Detta förändringsarbete är avslutat. Nu är tid att se framåt. Vi tror också att vi genom våra mötesplatser har något att bidra med till Svenska kyrkan i Sverige.

 

Organisation, församlingsordning. församlingsinstruktion

I kyrkoordningen är det fastställt att Svenska kyrkan, utöver den territoriellt bestämda indelningen i Sverige, även ska bestå av Svenska kyrkan i utlandet inom ramen för Svenska kyrkan. Svenska kyrkan i utlandet utgörs av de församlingar som kyrkostyrelsen på kyrkomötets uppdrag beslutar ska finnas.

Rådet för Svenska kyrkan i utlandet 

För Svenska kyrkan i utlandet har det i kyrkoordningen gjorts en uppdelning. Det som hör hemma inom främjandefunktionerna ligger hos Rådet för Svenska kyrkan i utlandet (KO 10 kap. 6 §). Tillsynsansvaret ligger på Visby stifts biskop och domkapitel (KO 36 kap. 6 §).

Kyrkostyrelsen väljer ledamöter till rådet för Svenska kyrkan i utlandet som är ett av flera råd på den nationella nivån. Rådets grundläggande uppgift är att främja församlingslivet i Svenska kyrkan i utlandet. Biskopen i Visby är självskriven ledamot.

Utlandsförsamlingens organisation

Utlandsförsamlingen är ett lokalt pastoralt område inom Svenska kyrkan. Kyrkorådet har som styrelse ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. I varje församling ska finnas en kyrkoherde med övergripande samordningsansvar för all verksamhet. Församlingen ska ha minst det antal präster och diakoner som rådet för Svenska kyrkan i utlandet bestämmer samt personal i övrigt som behövs för verksamheten.

Svenska kyrkan på nationell nivå är arbetsgivare för utsänd personal, medan församlingen lokalt anställer övrig personal och är arbetsgivare för dem.

De som är förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De sköter sina uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det organ som de ingår i.

På verksamhetsplatser utan kyrkoråd kan det finnas kyrkokommittéer eller gudstjänstkommittéer som tar ett aktivt ansvar för verksamheten.

Församlingsordning

Varje utlandsförsamling ska utarbeta en församlingsordning. Arbetet med församlingsordningen görs i samverkan mellan församlingen, rådet för Svenska kyrkan i utlandet och domkapitlet i Visby stift.

Vilken typ av beslutande organ som ska finnas i församlingen behöver klargöras i församlingsordningen. I utlandsförsamlingarna har man tidigare haft kyrkostämma som beslutande organ men det är också möjligt att ha kyrkofullmäktige. I så fall måste församlingsordningen innehålla bestämmelser om val av kyrkofullmäktige.

Av församlingsordningen ska följande framgå:

* Att de bestämmelser i kyrkoordningen som särskilt avser Svenska kyrkan i utlandet gäller för församlingen

* Vilket geografiskt område som är församlingens huvudsakliga ansvars- och verksamhetsområde

* Vem som får tillhöra församlingen och hur man blir medlem

* Medlemsavgift

* Församlingens beslutande organ, kyrkorådet som församlingens styrelse

* Kyrkorådets uppgifter och arbetsformer

* Bestämmelser om rösträtt och valbarhet

* Samråd och beslutsfördelning beträffande församlingens guds-
tjänstliv

* Upplåtelse av församlingens gudstjänstrum

* Att det ska föras ministerialböcker

* Att dop och konfirmation i Svenska kyrkans ordning meddelas till kyrkostyrelsen.

* Bestämmelser om ekonomisk förvaltning och revision

* Kollekter

* Beslut angående ändringar i församlingsordningen

Församlingsinstruktion

För varje utlandsförsamling ska det finnas en församlingsinstruktion. Den ska innehålla ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det medför en analys av församlingen och dess omvärld och reflektion kring hur den grundläggande uppgiften ska utformas. Där ska också finnas regler om personalens fortbildning.

Församlingsinstruktionen utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet i Visby. Den utfärdas av domkapitlet efter godkännande av kyrkorådet och kyrkoherden var för sig och efter att rådet för Svenska kyrkan i utlandet yttrat sig.

Kyrkovalet

Personer som bor utomlands men fortfarande är folkbokförda i Sverige har rösträtt i kyrkovalet. Alla som tillhör Svenska kyrkan är, oavsett var de är folkbokförda, valbara till kyrkomötet och till andra uppdrag som förtroendevalda på nationell nivå. Sedan valet 2013 har utlandsförsamlingarna två mandat i kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Läs mer:

https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=26186&ptid=0

 

Utlandskyrkans ekonomi

Flertalet utlandsförsamlingar är egna juridiska personer i det land där de finns. De är lokala pastorala områden och har sin egen ekonomi. Kyrkokansliet i Uppsala, den nationella nivån, är en viktig stödfunktion i ekonomiska frågor och ett bollplank i budget- och bokslutsprocessen för församlingarna. Man arbetar tillsammans i tät kontakt med kassörer, kyrkoherdar och kyrkorådsmedlemmar runt om i världen.

Det finns även ett antal svenska kyrkor i utlandet som inte är juridiska personer. De måste höra under annan juridisk person, vilken är Svenska kyrkan på nationell nivå. Kyrkorna betraktas som filialer till trossamfundet. Filialerna ska följa svenska lagar och regler vad gäller ekonomiska och juridiska frågor och bokföringen ska ske på svenska. Det är Rådet för Svenska kyrkan i utlandet som har tillsyn över verksamheten. Följande sex kyrkor var filialer till Svenska kyrkan i utlandet år 2013: Aten, Dubai, Hongkong/Kina, Singapore, Thailand och Torrevieja.

 

Arbetsgivare och personal

Svenska kyrkan på nationell nivå är arbetsgivare för ca 70 medarbetare som är utsända till utlandsförsamlingarna. Arbetsgivaren står för alla personalkostnader, inklusive boende och skolgång för barnen. Personalkostnader är den största posten i utlandskyrkans budget. Kyrkorådet på respektive plats är arbetsgivare för personal som anställs lokalt och kostnaden för dessa ingår i församlingarnas budget. Kyrkoherden är ansvarig för all personal och leder och fördelar arbetet.

 

Budget lokalt och nationellt

Utlandsförsamlingarna får varje år, efter sina äskanden, ekonomiska anslag från den nationella nivån. Anslagen är av tre slag. Ramanslag som ska hjälpa Svenska kyrkan i utlandet med löpande verksamhet, Övriga anslag för till exempel fastighetsrenovering, inköp av bil eller inventarier, samt Resor och traktamenten. På intäktssidan i församlingarna finns bland annat medlemsavgifter, kyrkliga handlingar, kollekter och gåvor, auktioner och basarer. Dessa medel går in i den lokala budgeten.

År 2014 var budgeten för verksamheten Svenska kyrkan i utlandet 126 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer församlingarnas intäkter. I budget 2014 prioriterades bland annat utveckling av det diakonala arbetet i Bangkok och traineeprogrammet för präster och diakoner.

 

Styrdokument för arbetet

Svenska kyrkan i utlandet vill ha god ordning och bra kontrollsystem för den ekonomiska verksamheten. Det ger trygghet för dem som har ansvar inom utlandskyrkan. Ekonomihandbok för Svenska kyrkan i utlandet har tagits fram av den nationella nivån. Handboken innehåller bland annat instruktioner för församlingens hantering av budget, bokföring och bokslut. Den första upplagan kom 2007 och handboken omarbetas under 2014.

I Insamlingspolicy för Svenska kyrkan har kyrkostyrelsen lagt fast regler för insamlingen av medel till verksamheten i utlandet.

Läs här: https://internwww.svenskakyrkan.se/Kommunikationsverktyg/insamlingspolicy

Policyn utgår från av kyrkostyrelsen fastställda styrdokument: Svenska kyrkans kommunikationsplattform (2004), Svenska kyrkans visuella strategi (2005), Strategi för inomkyrklig kommunikation (2009) samt Svenska kyrkans finanspolicy (2010).

 

Ideella medarbetare

En tillgång för församlingarna utomlands är stödet av frivilliga, ideellt arbetande personer, som berikar arbetet. Personalstyrkan är ofta inte så stor och då behövs hjälp av olika slag.

I Sverige kan man engagera sig som ombud med uppgiften att skapa engagemang för Svenska kyrkans arbete utomlands. Drygt tvåtusen ombud inspirerar, informerar och samlar in pengar. Insamlingen i Sverige ger ungefär tio miljoner kronor per år, de största intäkterna är kollekter. Det är via ombuden utlandsarbetet förankras i församlingarna i Sverige och de pengar som ombuden samlar in behövs för att driva arbetet runt om i världen. Insamlade medel går till den nationella nivån i Uppsala, som vidarebefordrar till avsett ändamål. I alla stift finns Rådet för Svenska kyrkan i utlandet och råden hjälper till med samordning, planering och information.

Det finns två nätverk knutna till Svenska kyrkan i utlandet. Nationella inspirations- och insamlingsteamet i Sverige (NIIT) har representanter från ombudsverksamheten i de tretton stiften. NIIT möts till årliga konferenser och fungerar som ambassadörer för utlandskyrkan. Global Fundraising Team (GFT) med representanter från utlandsförsamlingarna har regelbundna möten för att finna gemensamma satsningar och inspirera varandra till ökad insamling. NIIT och GFT gör bägge ett gott arbete men formerna för verksamheten är föremål för översyn.

 

Avdragsrätt för gåvor

Skatteverket har beslutat att gåvor till organisationer som bedriver hjälpverksamhet bland behövande ger givaren rätt till skatteavdrag. Svenska kyrkan är en godkänd gåvomottagare. Minst 200 kronor är den gräns som gäller för att gåvan ska ingå i underlaget för skatteavdrag. Skattereduktion medges med 25 % av beloppet och uppgår till högst 1 500 kronor per person och år. Maximalt belopp som kan ge skattereduktion är 6 000 kronor.

Läs mer:

http://internwww.svenskakyrkan.se/Svenska%20kyrkan%20i%20utlandet/ombud-i-sverige

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=642717

 

Svenska kyrkan

* är innehavare av 90-konton och granskas därmed av Svensk insamlingskontroll.

* är medlem i FRII, branschorganisationen Frivilligorganisationernas insamlingsråd.

* följer de etiska riktlinjer för insamling som FRII tillämpar och som resulterat i en kvalitetskod för frivilligorganisationer.

 

Om personal, rekrytering samt policy

Vid varje rekrytering eller uppstådd vakans av utsänd personal sker en bedömning om rekrytering ska ske. Denna bedömning görs av regionchef i samråd med avdelningschefen för Svenska kyrkan i utlandet och med kyrkoherde. Tjänsterna, där Svenska kyrkan i utlandet är arbetsgivare och kollektivavtal följs, gäller assistent, diakon/komminister samt kyrkoherde.

Vid tillsättning av assistent är regionchef, avdelningschef, kyrkoherde och HR-specialist involverade. Vid tillsättning av diakon/komminister är utöver de ovan nämnda även Visby domkapitel med. Beträffande kyrkoherdetillsättning involveras, utöver alla tidigare nämnda instanser, också kyrkorådet i aktuell församling.

Svenska kyrkan i utlandets hållning är att stöd ska finnas att tillgå för personal som är i behov av handledning. Med handledning, som sker med extern part, avses arbetshandledning, inte terapi. När det gäller arbetsmiljöarbetet har Svenska kyrkan i utlandet valt att bedriva det utifrån lokal arbetsmiljölag samt i den svenska arbetsmiljölagens anda. Det innebär, förutom att uppfylla landets krav på arbetsmiljöarbete, att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt sådant så att ohälsa och olycksfall undviks.

Beträffande rutiner för skola och barnomsorg för medföljande regleras detta i utlandskollektivavtalet. Policy för magasinsersättning finns också. Om tjänstebil/kyrkans bil får användas för privat bruk är upp till församlingarnas kyrkoråd att besluta. Policy som förbjuder pälsdjur och fjäderfä i tjänstebostad grundar sig på lag om diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Som arbetsgivare är det viktigt att kunna säkerställa att även allergiker erbjuds möjlighet till anställning inom Svenska kyrkan i utlandet.

Kring representation i utlandsförsamling finns rekommendationer.  Svenska kyrkan i utlandets verksamhet finansieras i huvudsak med avgifter och insamlade medel vilket ställer särskilda krav. Alla kostnader måste klart och tydligt kopplas till den verksamhet som bedrivs och vara motiverade. Representationen, eller förmånen, måste vara tillbörlig vilket bland annat innebär krav på öppenhet och måttfullhet.

Arbetsspråket för uppdrag i Svenska kyrkan i utlandet är svenska. För att kunna fungera i det land man är anställd i krävs baskunskaper i landets språk. Arbetsgivaren erbjuder i samband med anställning en grundutbildning i de fall det talade språket är ett annat än engelska. Den kan ske under högst två år.

När medarbetare slutar sin anställning i Svenska kyrkan i utlandet är det viktigt att ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter som anställda. Avslutssamtal ska därför hållas.

När det gäller lokalt anställd personal, volontär och ideell medarbetare är det lokala kyrkorådet arbetsgivare. Även om andra villkor gäller för dessa tjänster, och det ser olika ut i de lokala sammanhangen, är det viktigt att vissa grundläggande villkor uppfylls. Man kan inte bryta mot ett lands lagar, viss arbetsledning behövs och en skälig ersättning bör tillämpas. Eftersom alla som erbjuder tjänster blir en del av Svenska kyrkan som arbetsgivare, är det viktigt att de lokala kyrkoråden erbjuder en öppen process, funderar kring rutiner av ny personal samt följer vad som är legalt i det aktuella landet. Ett råd är att ta inspiration i de villkor som gäller för utsänd personal.

För utförlig beskrivning av policy och rekommendationer som gäller för Svenska kyrkan i utlandets personal se Svenska kyrkans intranät http://internwww.svenskakyrkan.se

 

Svenska kyrkans utlandslokaler

Svenska kyrkan i utlandet har verksamhet i 25 olika länder och tar emot drygt 900 000 besökare om året i sina lokaler. Totalt handlar det om ett 70-tal kyrkor, församlingshem och personalbostäder som kyrkan äger eller hyr. Lokalerna drar stora kostnader och kräver mycket arbete och kraven som ställs genom lagar och interna bestämmelser är höga.

Lokalförsörjningen för Svenska kyrkan i utlandet är ett gemensamt ansvar för den nationella nivån och utlandsförsamlingarna. Det totala värdet på utlandskyrkans lokaler uppgår till ungefär 500 miljoner kronor.

Därmed är lokalerna också en betydande ekonomisk resurs att förvalta för framtidens verksamhet bland svenskar i utlandet.

Förvaltningen av utlandslokalerna

Ägande- och upplåtelseformerna i Svenska kyrkans utlandslokaler är blandade mellan den nationella nivån och utlandsförsamlingarna. Detsamma gäller formerna, som kan vara ägande, arrende, hyra eller ägarlägenhet. Lagstiftning, myndighetskrav, byggteknik, språk och affärskultur skiljer sig också åt mellan verksamhetsplatserna.

Cirka hälften av lokalerna ägs eller hyrs av den nationella nivån. Den andra hälften ägs av utlandsförsamlingarna själva. Relationen mellan den nationella nivån och en utlandsförsamling ser olika ut beroende på dessa förhållanden.

En församling som använder en lokal ägd av den nationella nivån har ett brukaransvar. Man ansvarar för skötsel och löpande kostnader. Den nationella nivån ansvarar för underhållet av lokalerna och ombyggnader. En församling som äger sin lokal har det totala ansvaret för lokalen. Den bärande tanken bakom detta är att det är den part som äger det ekonomiska värdet – tillgången – som också får ta ansvaret och kostnaderna för de åtgärder som påverkar värdet.

Det lokala perspektivet

Grundinställningen är att förvaltningen ska utgå från det lokala perspektivet. Svenska kyrkans nationella nivå förvaltar, projekterar och bygger lokalt och använder i första hand lokalt baserade leverantörer. Även projektledaren anlitas lokalt och har hand om upphandling av konsulter och entreprenörer, kontakt med myndigheter, grannar och den löpande kontakten med brukarna.

Underhållsplaner görs på 10–30 år, beroende på innehavsperspektiv och lokalens egenskaper. De förfinas inom ramen för en 5–årig lokalförsörjningsplan.

Ny lokalförsörjningspolicy

Från 1 januari 2013 gäller en ny lokalförsörjningspolicy för utlandsfastigheter. Policyn innehåller regler och riktlinjer för ansvar och skötsel av utlandsfastigheterna. Undantag från policyn kan göras, men då krävs en skriftlig överenskommelse mellan utlandsförsamlingen och den nationella nivån. Kravet är att Svenska kyrkan i utlandet ska ha ändamålsenliga lokaler för sin kärnverksamhet. Från år 2016 är det tänkt att hela utlandskyrkans verksamhet ska följa policyn i tillämpliga delar.

Policyn ger utlandsförsamlingarnas personal och förtroendevalda liksom den nationella nivån spelregler att förhålla sig till och tydliggör parternas roller. Den tar exempelvis upp hur fastigheter ska ägas juridiskt, vilket ansvar en utlandsförsamling respektive den nationella nivån har för drift, administration, underhåll och ombyggnader. Reglerna tydliggör utlandsförsamlingarnas juridiska, ekonomiska och utförandeansvar.

Fastighetsförvaltaren på kyrkokansliet i Uppsala har på kyrkostyrelsens uppdrag samordnat arbetet med att ta fram policyn för utlandsfastigheter. Policyn får betydelse för att dra största nytta av resurserna och därmed främja utlandsförsamlingarnas kärnverksamhet. Den kan bidra till att hjälpa församlingarna när de ska lösa sitt uppdrag att finnas till för svenskar som vistas utomlands. Lokalerna är verktyg för kärnverksamheten. Ändras verksamheten behöver lokalbeståndet ändras.

Svenska kyrkan i utlandets lokaler är en viktig del av verksamheten. De är platsen för livsavgörande händelser och samtal, gudstjänst, kultur och gemenskap. Personalen i utlandsförsamlingarna anställs på kontrakt och i övrigt bygger verksamheten på engagerade frivilliga. Personal och beslutsfattare ersätts ofta. Det ökar behovet av tydliga regler som underlättar för nya befattningshavare att sätta sig in i verksamheten i ett främmande land.

Policy och riktlinjer för lokalförsörjning i Svenska kyrkan i utlandet samt andra dokument om fastighetsförvaltning finns på:

https://internwww.svenskakyrkan.se/Svenska%20kyrkan%20i%20ut-
landet/policy-och-riktlinjer

 

Om utvecklingsområden

Diakoniprojekt Thailand

Svenska kyrkan i utlandet har en lång tradition av att arbeta diakonalt. Under 1800-talet åkte de första sjömansprästerna ut för att stödja svenska sjömän som ofta var utsatta. Idag är det få svenska sjömän ute i världen men svenskar som väljer att resa och bo utomlands ökar och utsattheten bland dessa svenskar kan vara stor. Svenska kyrkan i utlandet arbetar idag med diakonal verksamhet vilket främst innebär att personal och frivilliga tillsammans besöker skolor, sjukhus, äldreboende och fängelser och också ger stöd till människor som söker sig till församlingen.

Svenska kyrkans närvaro i Thailand består av uppsökande verksamhet, gudstjänster och samtal samt olika mötesplatser. Verksamheten är mobil och följer svenskarna i området. Närvaron består i dag av en kyrkoherde placerad i Bangkok med hela Sydostasien som sitt verksamhetsområde samt en komminister och assistent placerade i Phuket med verksamhetsområde på turistorterna i södra delen av Thailand. Verksamheten i Bangkok etablerades 1993 och i Phuket 2008.

Kyrkans närvaro i Bangkok präglas av ideella volontärers olika arbetsinsatser. Uppgifterna handlar bland annat om att utföra besök på fängelse, sjukhus samt barnhem. Kyrkoherden har ett övergripande ansvar för volontärverksamheten med bland annat utbildning, stöd och nyrekrytering. Svenska kyrkan i Bangkok är i dag en kyrka utan egna lokaler och en stor del av verksamheten drivs utifrån regelbundna veckoträffar på ett café. Där har bofasta medföljande studerande ungdomar, turister på genomresa och andra besökare tillsammans med kyrkans volontärer och kyrkoherde möjlighet att under dagtid mötas till gemenskap och samtal.

Svenska kyrkan i utlandet genomförde i juni 2013 en utredning av en ökad diakonal närvaro i Thailand. I november 2013 beslöt Rådet för Svenska kyrkan i utlandet att ett tvåårigt diakonalt projekt påbörjas under 2014 med inriktning på utsatta svenskar i främst Bangkok. Projektet innebär att två projektanställda arbetar uppsökande och driver en lokal för utsatta svenskar där det finns möjlighet till samtal, enklare mat och tvagning. Projektet ska utvärderas efter två år och förhoppningar finns om ett fortsatt permanent arbete i Bangkok.

Utvecklingsprojektet i Thailand kommer att vara ett pionjärprojekt som på flera sätt belyser Svenska kyrkan i utlandets roll som diakonal kyrka, dels genom praktisk diakoni, dels genom profetisk diakoni. Utvecklingsprojektet sker visserligen i Asien men kommer att ge utväxling inom hela det diakonala arbetet utomlands. För att bredda erfarenhetsutbytet deltar kyrkoherdar/diakoner från flera världsdelar i arbetet.

Omvärldsspaning

Var finns svensken i världen? Tillsammans med Svenska kyrkans analysenhet och en extern konsult pågår arbete med att ta fram verktyg för att kunna bedriva omvärldsanalys inom Svenska kyrkan i utlandet. Arbetet baserar sig på en framtagen rapport angående förslag till struktur och strategi för omvärldsarbete.

Volontärer och frivilligarbete

Som volontär i en utlandsförsamling får man ta del av församlingens vardagliga arbete. Verksamheten varierar stort beroende på var i världen församlingen finns samt tid på året. Arbetsuppgifter som förekommer är arbete med barn- och ungdomsgrupper, bakning, caféverksamhet, vaktmästaruppgifter, ansvar för morgonböner, uppsökande verksamhet och mycket annat. En volontärpolicy är framtagen med ett grundförslag som alla utlandsförsamlingar bör beakta innan de knyter en volontär till sig.

Läs mer om att vara volontär i Svenska kyrkan i utlandet på vår hemsida:

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=653439

 

Ombudsorganisationen

Svenska kyrkan har två internationella uppdrag, Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans internationella verksamhet. I varje uppdrag arbetar frivilliga ombud för Svenska kyrkans internationella verksamhet.

Ombuden för Svenska kyrkan i utlandet finns i Sverige och verkar för svenskar ute i världen. De är ca 2000 stycken och deras huvuduppgift är att öka kännedomen om och skapa engagemang för Svenska kyrkans verksamhet i utlandet. I varje stift finns ett råd för Svenska kyrkan i utlandet. Råden hjälper till med samordning och planering. De kan också ge stöd och råd när det gäller information, inspiration och insamling. Stiften anordnar varje år möten och utbildningstillfällen för alla som är ombud. Det är tillfällen att få inspiration och dela erfarenheter med andra som har samma uppdrag. Utbildningsdagarna är en chans att ta del av viktig information, nyheter och utvecklingsarbete som är på gång. Samtidigt kan man nätverka och hitta lokala former för samarbete. Det är viktigt att ombud är registrerade i Svenska kyrkans organisationsregister. Då får man automatiskt information om material som skickas ut och inbjudningar till olika möten. Svenska kyrkan på nationell nivå stödjer ombudens arbete genom att erbjuda inspirationstillfällen och nytt material.

Läs mer om engagemang i Svenska kyrkan i utlandet på webbplatsen:

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=642717

 

Vänortsförsamlingar

Mellan utlandsförsamlingar och församlingar och/eller stift i Svenska kyrkan finns både formaliserade och mer lösa vänförsamlingsavtal. Hur sådana avtal blir till varierar. En längtan efter gemenskap och en önskan att lära är nyckelbegrepp i detta sammanhang. Ett avtal mellan två församlingar bygger i grunden på en relation som har etablerats. Det finns flera vänavtal mellan församlingar hemma och utomlands. Svenska kyrkan i utlandets kansli svarar gärna på frågor kring vänförsamlingar och på hemsidan finns information och förslag på hur ett avtal mellan två församlingar kan se ut.

Läs mer om våra vänförsamlingar på Svenska kyrkan i utlandets hemsida

http://internwww.svenskakyrkan.se/Svenska%20kyrkan%20i%20utlandet/

 

Den digitala kommunikationen

Den digitala kommunikationen är fri från geografiska gränser och är ett verktyg för Svenska kyrkans arbete i Sverige och utomlands. Ideella, förtroendevalda eller anställda har olika röster men alla har sin roll i kyrkans digitala kommunikation.

Utlandsförsamlingar del av helheten

Utlandsförsamlingarna är en del av Svenska kyrkans gemensamma webbplattform. Adressen är www.svenskakyrkan.se och församlingarna lägger in sina namn efter snedstrecket. Det ser likadant ut för alla församlingar i Svenska kyrkan, vilket är resultatet av ett flerårigt förankringsarbete för att få med alla.

Det är viktiga signaler för utlandsförsamlingarnas målgrupper att vara en del av Svenska kyrkan. Var man än finns i världen signaleras denna tillhörighet. Utlandsförsamlingarnas webbplatser är numera en del av ett stort nätverk med ett enhetligt utseende och en helhet. De får support från den nationella nivån och tillgång till samma tekniska verktyg som församlingarna i Sverige.

Nätet ett bra verktyg

Idag är webbplatserna navet i utlandsförsamlingarnas kommunikation. Fler och fler använder även andra sociala medier som riktas till olika målgrupper. Med Facebook kan man hålla kontakt med exempelvis konfirmandgrupper eller körer. Det finns även några som bloggar och twittrar.

Att vara på nätet är ett bra verktyg för församlingar som har en lite rörlig målgrupp och det går att nå människor oavsett var de är. Några församlingar har gått ned i antal utgåvor av sin församlingstidning och gör elektroniska nyhetsbrev i stället som komplement.

Svenska kyrkan har appen Kyrkguiden, som är till för att hjälpa människor att hitta till kyrkor och församlingar. Där finns kontaktuppgifter till svenska och utländska församlingar. Via appen kan man kontakta sin församling för att boka dop, vigsel eller begravning.

Intranätet en kunskapsbank

Svenska kyrkans intranät är ett inomkyrkligt nätverk för anställda och förtroendevalda där man har möjlighet att hitta information om kyrkans interna liv. Intranätet är navet för den inomkyrkliga kommunikationen och fungerar som en kunskapsbank.

Öppenhet och hög tillgänglighet ska vara utgångspunkten för allt som publiceras på intranätet. Endast när det finns välgrundade skäl kan material publiceras med begränsad spridning. Intranätet ska bidra till ökad samverkan och delaktighet inom Svenska kyrkan.

Intranätet kan sägas vara ett bibliotek med uppgifter som församlingarna behöver i sitt arbete. Där finns nyheter, blanketter för olika behov, information av olika slag, församlingsinstruktioner, årsberättelser från församlingarna liksom kontaktuppgifter. Svenska kyrkan i utlandet är en del av intranätet och har en egen plats där information kan lämnas, hämtas och delas. Intranätet är öppet och kan nås av alla anställda och förtroendevalda. Adressen är

http://internwww.svenskakyrkan.se

 

Utbildning och fortbildning

Den nationella nivån arbetar med utbildning och utveckling av den digitala kommunikationen i utlandsförsamlingarna och hjälper församlingarna att utveckla sina webbplatser. Innan personal går ut i utlandstjänst får de utbildning kring syftet med webben liksom det redaktionella arbetet med en webbsida. Olika fortbildningar erbjuds också, exempelvis inbjudan till Svenska kyrkans kommunikationsdagar, kurser i församlingskommunikation eller strategiskt arbete med Facebook och andra sociala medier.

Strategi och digital närvaro

Kyrkostyrelsen antog 2013 Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro. Strategin ska fungera som ett styrdokument i arbetet under de kommande åren. Den beskriver hur Svenska kyrkan ska använda digital kommunikation för att uppfylla sina syften och fastställer bland annat följande:

* Svenska kyrkans gemensamma, externa webbplats är www.svenskakyrkan.se

* Svenska kyrkan vill vara kyrka även på digitala platser

* Svenska kyrkan på nätet ska finnas där människor finns och vara tillgänglig de tider på dygnet då människor har behov av kyrkan

* Den digitala närvaron bärs av medlemmarna

Här finns strategin att läsa:

https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=779094

Den digitala användningen är omfattande inom Svenska kyrkan. Medarbetarna använder dagligen digitala medier för att kommunicera i sitt arbete. Rätt använt ger verktyget goda möjligheter för Svenska kyrkan till dialog med medlemmar, kollegor och allmänhet. Förutom Strategi för digital kommunikation och närvaro finns en rad dokument framtagna som reglerar den digitala trafiken och medarbetarnas förhållningssätt när de är där. Dokumenten finns att läsa här:

https://internwww.svenskakyrkan.se/kommunikation/styrdokument

 

SAMTALSFRÅGOR OCH ÖVNINGAR

Svenska kyrkan – en världsvid kyrka

Samtalsfrågorna och övningarna nedan anknyter till Svenska kyrkans i utlandet särskilda kapitel i Uppdrag Förtroendevald. Mycket av det som aktualiseras utifrån utlandskyrkans speciella bestämmelser kring uppdrag och uppgifter har sin motsvarighet också i övriga Svenska kyrkan. Därför är texter, samtalsfrågor och övningar under övriga kapitel i boken också relevanta att använda i samtalet.

Svenska kyrkan – en världsvid kyrka

  • De som är bosatta i utlandet talar ofta landets språk obehindrat – Varför är det ändå viktigt med gudstjänst och bön på modersmålet?
  • Vad betyder församlingen här för dig? Varför har du valt att engagera dig som förtroendevald?

Om värdegrundsarbetet

  • Samtala kring värdeorden ”öppen”, ”tillgänglig” och ”välkomnande”. Vad betyder de för dig? Hur kommer det till uttryck i er församlings verksamhet?
  • Hur vill ni fortsätta arbetet med värdegrundsfrågorna i er församling?
  • Vilka erfarenheter från församlingarna hemma i Sverige är betydelsefulla för utlandskyrkan? Hur skulle ni önska att de togs tillvara i er församling?
  • Organisation, församlingsordning, församlingsinstruktion
  • Hur ser det kontinuerliga arbetet med församlingsordning och församlingsinstruktion ut i er församling? Vilka är delaktiga?

På blogg.svenskakyrkan.se/fortroendevald under ”Planering och uppföljning” finns flera redskap att använda i arbetet med mål, omvärldsanalys, prioritering, uppföljning etc.

  • Vilka kunskaper, erfarenheter och förmågor har du med dig som kan bidra till uppgiften att ansvara för att ”församlingens grundläggande uppgift blir utförd” och ”förvaltningen skött”?
  • Församlingens verksamhet och organisation lyder under ett annat lands lagar. Hur god är förståelsen och kunskapen för detta i er församling?
  • Er församling är sannolikt registrerad som en organisation/”firma” (juridisk person) i det land den verkar. Fundera över hur detta står i förhållande till Kyrkoordningens bestämmelser om församlingar.
  • Har församlingen registrerat firmatecknare för församlingens juridiska person i det land den verkar och, om så är fallet, hur löpande sker eventuella justeringar av teckningsrätten?

Fundera över hur församlingens stadgar/bolagsordning (för den juridiska personen i det land den verkar) samstämmer med församlingens församlingsordning och församlingsinstruktion.

Utlandskyrkans ekonomi

Utlandskyrkans församlingars budget styrs både av nationella anslag och lokala intäkter och utgifter. Hur organiseras det ekonomiska arbetet i er församling? Hur kopplas budget och ekonomisk uppföljning till församlingsinstruktion och handlingsplaner?

Om personal, rekrytering samt policy

Samtala kring ansvarsfördelningen, arbetsgivaransvar och arbetsledning för utsända, lokalt anställda och ideella medarbetare utifrån hur det ser ut i er församling.
Hur ser samspelet mellan utsända och lokalt anställda medarbetare ut?
Finns det ett systematiskt arbetsmiljöarbete i församlingen? Hur bedrivs det? Villa är involverade?

Svenska kyrkans utlandslokaler

Vilka ägande- och upplåtelseformer gäller för er församlings lokaler?
Läs den nya lokalförsörjningspolicyn och samtala utifrån er församlings situation och förutsättningar.

Utvecklingsområden

Diakoniprojekt i Thailand

Diakoniprojektet i Thailand beskriver ett flexibelt arbete med många involverade, anställda och ideella, med verksamhet och möten på olika platser i samhället, med både direkta hjälpinsatser och påverkansarbete.
Hur ser er församlings diakonala arbete ut? Finns det något i diakoniprojektet i Thailand som utmanar och inspirerar i relation till ert arbete? Vad? Varför?

Omvärldsspaning

Hur spanar ni på er omvärld – Den som är nära och den större? Strukturerat och ad hoc?
Pröva att göra en SWOT-analys kring församlingens roll i ert område. en SWOT-analys utforskar man de egna styrkorna och svagheterna samt möjligheter och hot i omgivningen. http://blogg.svenskakyrkan.se/fortroendevald/planering-uppfoljning-2/

Volontärer och frivilligarbete

Vilka ideella uppdrag finns i er församling? Hur blir man ideell i församlingen? Hur skulle det ideella arbetet kunna utvecklas när det gäller rekrytering, typer av uppdrag, stöd och utveckling av de ideella medarbetarna?

Ombudsorganisationen

Hemma i Sverige finns frivilliga ombud som arbetar för Svenska kyrkan i utlandet. Vilka kontakter har ni med ombudsorganisationen? Vad skulle ni också kunna göra? Vad skulle det kunna betyda för er och för ombuden?

Vänortsförsamlingar

  • Har er församling någon vänförsamling i Sverige? Hur ser den relationen ut? Vilka kontakter har ni? Vad skulle ni också kunna göra?
  • Hur håller er församling bäst kontakt med Svenska kyrkan i Sverige?
  • Hur kan ni lära er av de diskussioner, den debatt och den utveckling som sker i Svenska kyrkan på hemmaplan?
  • Vem i er församling har ansvar för att informera om utvecklingen i Svenska kyrkan?

Den digitala kommunikationen

Den digitala kommunikationen når långt och till många. Hur arbetar er församling med webb, Facebook, Twitter, blogg, digitala nyhetsbrev etc.? Vad skulle ni också vilja göra? Vilka finns i församlingens närhet som kan sådant?
Utforska tillsammans Svenska kyrkans intranät och det stöd i arbetet som finns att hämta där.

Bibel och psalmbok

Lukas 15:11-32 Liknelsen om den förlorade sonen
Psalm 298 Gud ditt folk är vandringsfolket

Webbplatsen Förtroendevald
Här finns mer material, verktyg, länkar och information för arbetet med ”Svenska kyrkans – en världsvid kyrka”.